lhce TIN KIT Irvapenowtia, DAEK SBS )ipn RET agit de willfor, fom engelska kabinettet i an: edning af femte punkten af fredsförslaget frame tällt. Engelska tidningarne fortfara att yttra ett bestämt misstroende till resultatet af de förmåns ade fredsunderhandlingarne. Times af d. 23 Jan. yttrar sitt missnöje öfwer den obestämda affattningen af de uppställda fredswilkoren, hwarjemte den förklarar fig emot att lemna Breusfen tillträde till konferenserna och mot wa let af Wien eller någon annan ftad i östra Tyfts land till fåte för konferenserna, under önskan att lord Palmerston måtte fåfom Englands om bud sändas till konferenserna. — ÅGlobe före swarar engelska pressen mot de beskyllningar, som franska tidningarne och isynnerhet Pays framställt deremot, och försäkrar, att engelska pressen med afseende på fordran om ide-uppz förandet af Bomarsunds fästningswerk blott ut: talat engelska regeringens egna åsigter. Bladet erinrar widare derom, att Frankrike undertecknat swenska traktaten, och yttrar den förmodan, att ingen annan meningsftiljaftighet förefinnes än den emellan fejfar Napoleons regering och mwisfa journalister, fom famla i mörkret oh låtsa som om de hade sina egna hemliga infpiratios ner. — J Frankrike äro, såsom sagt år, fred: förhoppningarne ännu städse öfwerwägande, och det synes till och med, som om det stora frigå: rådet i följd af fredsbudskapet från St. Pe: tersburg blifwit upphäfwet. — Xourn, des Debats innerhåller en ganska intressant artifel, hwaruti gifwas utförliga meddelanden om de omständigheter och orsaker, fom hafwa be: weft Ryssland att antaga Österrifes frosförflag. Enligt dessa meddelanden frulle Österrike haf: wa inlåtit fig wida mer med westmagterne, ån man hittills trott, Då det förbundet fig att åfs fluta en militärkonvention och taga werksam del i kriget, derest Ryssland förkastade de gjors da förslagen. Då konungen af Preussen ers höll kunskap härom och insåg de stora faror, fom häraf skulle uppstå för Preussen, gjorde han flera gånger de mest eftertryckliga föreftållnine i St. Petersburg, och det är dessa föreftåll: ningar, fom enligt Sourn. des Debat8 egentligen skola hafwa förmått ryska kabinett att gij wa efter. Huru stor finansnöden är i Ryssland, ins hemtas nogsamt deraf, att kejsaren genom en ukas skall hafwa dekreterat, att tio nya serier pappersmynt, hwardera till ett belopp af 3 mils lioner silfwerrubel, skola utgifwas, och att förs nya åtta förut utgifna till ett belopp af 24 mil: lioner. Enligt underrättelser från Kanstaminopel af d. 14 Jan. skall Kertsch hotas af ryssarne. Hela Armerien är nästan ända till närmaste traften af Crzerum i ryssarnes wäld. Den transkaukasiska expeditionen synes wara upp: gifwen. Trapezunt år bestämd till medelpunkt för en förändrad operationsbasisOmer Paz scha befinner fig ännu i Revut:Fale. — Den till Tscherkessien afsända engelska missionen har misslyckats. Engelska fommissarien Longworth har blifwit utplundrad af bergsboarne. Daumark. Köpenhamn d. 28 Jan. Redpertoiren för denna wecka år bestämd sålunda: måndag El verhöi; tisdag Landsbyfangerinderne och dans; ondag Sapriciofa; torsdag Figaros MmÄ. IUIÄUL. nsteraade oa Vesteraade: trohNA RA til Malmö utstakar i tankarne en linie från i Men DAT sta wi IUIV jerltitvagemv OMIVIS ä fapitel: frågan om bibanornas låge. Hwarje: stad från Stocholm til Ystad, från Carlstad sin port rakt mot stambanan och säger efter sin i åsigt: Der bör bibanan wara. Kanske hin: : na wi någon gång få långt att hwarje stad får en sådan bibana; för närwarande är dod I ide wärdt att börja med för mycket. Men der: fom börjas borde börjas få, att det sedermera r kunde fortsättas, utan att behöfwa ångra det redan nedlagda arbetet. Så wida insänd. icke år alltför illa unz: derrättad lär planen för de redan projekterade bibanorna i Skåne wara, att anlägga en fås dan från Ystad till stambanan i trakten af Remmarlöf och en annan från Landskrona till samma punkt, hwarjemte meningen lårer wara: att en bana från Helfingborg skulle tillstöla Landskrona-banan i närheten af Tågarp eller Billeberga, för att på få fått komma i beröring: med stambanan och Rikets öfrige delar. Hwad östra Skåne med staden Christianstad angär, sås proponeras derifrån en bibana mot stambanan wid Finja. Komma dessa förslag någon gång till werf-F ställighet, hwarpå Helsingborgsboarne för fin! del innan beslutet underskrifwes wäl ändå torde betänka fig två gånger; så är det klart, attt Landskrona, Ystad och Christianstad icke kunde klokare anlägga fina utfartswägar hwad tåget: angår, enär dessa handelsplatser derigenom, på: det bästa fått fom ske kunde, komma i beröring med landets inre och nordligare delar. Men hwad fördelar Helsingdorg på denna Anlägga ning skulle skörda förmår insänd. werkligen icke fana, annorlunda, ån att det får en beqwam wäg till Ystad, Lund och Malmö, handelsplats fer hwarpå Helsingdorg aldrig i egentlig mex ning fan göra några affärer. Slättbyggdens I exportartiklar — fpannemål och ladugårdsproak dukter — skola ändå ide taga wägen emot Hell singborg, enär de närbelägnare städerna Ystad Malmö och Landskrona alltid funna i fonfurz rens ligga öfwer Helsingborg, hwartill trands porten blir från Slätten långre och följaktligen! dyrare. I upphandling af timmer och andra skogsbygdens produkter ffa ll Helsingborg alltiti komma att ligga under, emedan wägen från stationen Remmarlöf är fortare till öfrige stän derna än till Helsingborg, och af samma skäl stall den betydliga afsättning Helsingborg nun har med fabrifår, menufafturz och foloniah waror åt Småland och norra Skåne öfwergå på Landskrona och Malmö, hwarifrån trans porten blir mindre kostsam. Sjelfwa personall tafiken skall snarare taga fig wäg öfwer Malll mö direkte mot landets inre och Stockholm, ån att gå från Köpenhamn, Helsingör öfwer Hel singborg för att sedan återwånda till Remmar löf, innan man fan sägas wara på wäg mo Sweriges inre eller norra delar. Ambassadön rernas och kurirernas genwäg kommer åtminston ne icke att gå från Remmarlöf öfwer Helsing borg mot Hamburg. Hwilka fördelar skola då tillskyndas Hel singborgs samhålle af den föreslagna bansträch ningen? Det skulle wara ganska intressant a fe några sådana påpekade. Men om nu denna sträckning icke har nå så finnes do — — iAA. Finda