sh. lägre, men utan omsättning. Korn, är: ter och bönor 2 fb. lägre. — J lördags afsändes fveciella will: for, fom Ryfland förft har att antaga, in: nan det ffrides till underhandlingar. De bestå hufwudsakligen i följande: Bomarsund får icke befästas; Konsuler skola tillåtas att wistas wid Swarta Hafwets hamnar; a siatiska Turkiets gränfer skola bestämmas. — Enligt Morn. Poft fordra weftmagz. terne full garanti, att Ryfland uppgiftver fortsättandet af fin agressiva volitik. — Enligt Le Nord har general Mu rawiew förenat paschalikerne Kars och Olta till en provins under namn af Kars. Hamburg d. 22 Jan. I Berlin war spaumålsbörsen i dag wacklande; RNägpri: fet I thaler lägre. — D. 23 Jan. Yvurn. de St. Peters: boärg af d. 21 d:s yttrar: RNyffa regerin: gen har emot Europas allmänna önskningar ide welat genom underhandlingar om bi omständigheter, fördröja försoningswerket, och hoppas att denna moderation skall er: kännas. — Constitutionel berättar: Mura: wiew har förstört utanwerken wid Kars, dragit sig med hela armeekåren tillbaka till Gumri oc qawarlemnat 1300 man befätt: ning mcd artilleri. — Ryjska produkter fortfara att falla i pris i London. — Möorn: Poft för i dag berättar, att kejsaren af Ryssland befallt wapenhivi: fa på Krim, och ehuru fådant redan är en följd af wWinterti, antager likwäl Morn. YPpoft, att man i denna kejserliga befallning fer en önskan om fred. — D. 24 Jan. Morn. Poft yttrar widare (se här ofwan), att det är säkrast att fortsätta ansträngningarne, till dess Nyp: land underskrifwit preliminärerna. — På engelska spanmålsmarknaden i går war sinnesstämninger bättre för hwete och Forn, och priserna något högre. — En ukas påbjuder utaifwandet af 54 millioner silfwerrubel i pappersmynt. Tidningarna gifwa nu anledning att cf werskäda det intryck, fom underrättelsen om Ry: lands obetingade antagande af Ösierrikes freddförslag gjort i Paris, London, Wien och Bers lin. Högast och ljudligast har förtroendet till fredens återstållande förmärkts i den franska och österrikiska pressen, hwaremot såwäl berlis ners fom Iendoner:bladen till förta delen yr: rat fig mer eller mindre twiflande på ett flift lyckligt resultat af fredsunderhandlingarne. J Wien år det blott Wanderer och i Paris Sick, fom midt under det allmänna fredå: ruset ide kunnat dölja fit twifwel och fina ber zänkligheter, utan ansett sig böra warna mot alltför sangwiniska illusioner. I London står deremot Blobr isolerad med sitt, fastän dock icke fullkomligt odetingade förtroende till freden, under ret FJimes, Moru. Chron-, Daily RNews och ÄMverufer alldeles ide dela ett sädant och måhända id ens önska freden; fam an ör saa till en del äfwen AÅllan: gade antaganoc, åolet lig IS n dertill, att sedan Ryssland å sin sida gjort allt för att åstadkomma fred, år der nu wejtmags ternas sak att komma denna Rysslands efters gifwenhet till mötes. Denna motsats, fom sålunda uppenbarar fig emellan den franska oh österrikiska pressens uppfattning af fredsbudskapet af d. 16 Janus ari och de åsigter, fom de engelska och prenås fiffa tidningarne i detta afseende söka göra gåls lande, år uppenbart ide tillfällig, utan grunz dad i de särskilta staternas egna ställning. Frank: rike och Österrike äro de stater, fom under alla omständigheter, och helst om man skulle göra Ryssland ytterligare många medgifwanden, winna mest, derest freden nu komme till stäånd. England deremot kan blott genom frigets fort: sättande eller genom ett tredje fålttåg wisa fin fraft i hela def widd, under det att det tillika skall hafwa praftiffa fördelar af frigers fort: sättande, och hwad det hittills neutrala SPreuss fen angår, få fan det swårligen wara belåtet med en fred afslutad, i hwilken det ide haft någon del och fom otwifwelaktigt skall forsäkra Öfterrife om en betydlig politisk öfwerwigt i Tyskland. Det är derföre naturligt, att under det hoppet understödjer Frankrikes och Öfterriz kes lifliga önskan om en snar fred, åftadfoms mer det motsatta sinnesstämningar i England och Preussen, att twiflet om fredens tilwåga? bringande endast ffärpes. Beträffande sjelfwa fredsutsigterna, så bes ror det naturligtwis framförallt derpå, om man ärligt och för allwar will skrida till fredåwer: fet; men äfwen förutfsatt, att man menar Pet ärligt från begge sidor, få ligger der i sjeljwa safernas ställning ide få momenter, fom beråt: tiga till eit grundadt twifwel om en lycklig ut: gång af de förestående fredsunderhandlingarne. Wi wilja fålunda blott nämna femte punkten i öfterrififfa fredsförslaget, hwilfen förbehåller de frigförande magterna rättighet att framftåls la ännu ytterligare wilkor, ån dem som inbe gripas i de fyra punkterna; härigenom hafwa westmagterne lemnats tillfälle att midt under fredsunderhandlingarne framställa speciella wilz for, till hwilka Ryssland icke år bundet genom fitt antagande af artikeln i allmånhet. Wi får fta widare uppmärksamheten derpå, att ryåfar: ne hafwa ockuperat betydliga delar af turkiska Asien, och att de af Ryssland antagna fredds förslag icke innehålla något, jom kunde afskära ryska diplomatien rättighet att under underbhands lingarna fordra besitmingen af dessa Turkiets områden, derest westmagterne ide droge försorg om att före underhandlingaone erhalla en bes stämd förllaring i detta afjeende af Ryssland. Det synes emellertid som om westmagterne hår på hafwa fästat sin uppmärksamhet. Enligt hwad en telegrafdepesch meddelar, skall nemlis gen i lördags hafwa från Londou blifwit aj: sände speciella wilkor, hwilka Ryssland först måste antaga, innan man skrider till unders handlingar. Det år ide omöjligt, at de even tuela fredsunderhandlingarne kunaa stranda på dessa sedermera tillkomna wilkor. Utom betraktelserna öfwer den stora poli: tiffa fredsfrågan innehålla tidningarne högst os betydligt nytt. Från Paris tetegraferas under fäl. Engelste gefandten wid persiskn hofwet, herr Muray, har dragit sig tillbaka från Te: heran till Mossul. Säsom bekant har en låns gre tid differenser egt rum emellan gesandten och hofwet, sannolikt föranledda af ryska mar chinationer, emedan England och Ryssland hwar på fin sida ifrigt sökt draga Persien till sitt parti. Himnills har dena ide lyckats dem, och Persien år ännu fortfarande neutralt. Fredsryktena fortfara att utgöra ett ftåens de thema i alla tidningar, hwilka variera dem på det mest skiljaktiga fått. Det första intryck, som fredsbudskapet gjorde på engelska tidnins garne, war, såsom wi hår ofwan yttrat, ingens ting mindre ån gynsamt. Detta intryck har ide i någon wäsendtlig grad blifwit förändrat ges nom de betraktelser, fom de sedermera hafwa anställt, ja Morn. Ehron. af d. 19 d:s, fom helt nyligen war få särdeles fredslysten, fram: håller ännu skarpare ån i def föregående mum: mer de ofantliga swårigheter, fom ställa fig i wägen för afflutandet af en fred, och betrafz : tar Österrikes bafis, på grund af def hvåfs wande och obestämda affattning, såsom en Pans doras aff, fylld med oråkneliga differenspunk: ter. Bland weckotidningarne råder deremot mes : ra öfwerensstämmelse med de af Globe us talade åtsigter. Economijt anser freden för ett afgjort faftum och tror ide, ar kriget, fer dan man nu öfwerenskommit om principerna, fan forisättas på grund af en eller annan mes I; ningsskiljaktighet i afscende på de underordnas : de frågorna. Torybladet Pref betraktar lie hl. faledes freden säsom Ateruppråttad, ehuru nås åy gon tid måste förflyta innan fredswerket fom : mer till stånd. — Beträffande de franska blaz Å ven, få helsa de nästan alla Rysslands obetinz 4 gade antagande af Österrikes fredsförslag ned om odelatt jubel. Siecte, hwilken utom Uinisvers oh Union war det enda blad, fom ve sagade underrättelsen med några twiflande ans 4 märkningar om fredens tillwägabringande, harr nu till en del förändrat äsigt. J sitt nummer i för d. 19:de medgifwer det, att händelserna hins4 ö nat modifiera Rysslands dispositioner, liksom! det äfwen erfänner, att Ryssland nu ganska wali fan handla bona side och hafwa fina skäl attn önska freden, hwilken det nyligen ännu icke willel höra omtalas. Deremot synes det fom Journ. des Debats sanjat fig något efter sit: förstas jubel och oliwit något betänksammare genom ö underrättelsen om det intryck, som fredsbudskan pet förorsakat i England. Åtminstone erkänns ner det nu, att isynnerhet med afseende på fem te punk:en stora swårigheter äterstå att öfwera winna, innan freden fommer till siånd. Betecknande är det emellertid, hwad som berättas från Paris, att under det förtroendet till fresd dens åstadfommande på allt möjligt fåt frama hålles uti de officiella fretfarne, skola ruftnina garne likwäl enligt fejserlig befallning fortsäta las på det ifrigaste. Detta synes dock antyda att det omtalade förtroendet ide år få fullkoma ligt grundadt. Härmed står säkert äfwen i förs bindelse, hwad som berättas från Berlin om de fordringar, fom westmagterne erna framstäli la till Preussen. Preussen skall förmås ata) tilltråda de fem punkterne i österrifisla fredd ast ah hon förhindelje. att lemnat