Article Image
Fjerde Sönd. i Adventet predika: J Högmessan, Dr Wieselgren. i J Aftensången, Stadskomm. Wadstein. Helssingborg. Wid sistl. onsdag härstädes hållen alls män Rådstuga beslöts att de medel, utgörande omkring 3000 rdr bko, fom tillfalla staden i följd af minuthandel och utskänkning af bråns win och andra spirituösa drycker, skola komma stadskassan till godo. — Hr Arnolds konsert sistl. onsdag war ganska fåtaligt besökt, hwilfet torde få tilftrifs was dels den nära förestående Julhögtiden och dels det höga entreeprifet. Wi woro ej i i tills fälle att bewista konserten, men hafwa hört bes rättas, att konsertgifwaren lillwann sig lika all: mänt fom wälförtjent bifall, få wäl för fut fmaffulla föredrag fom den utmärkta precifion och finess, hwarmed han trakterade sitt inftrus ment. Aj Historiskt MemvirsBibliothek har 16:de häftet utkommit, innehållande fortsätming ar En Rarifer:-Borgareg Memoirer. — Då Bidlicth.fet ide medl i nes att under Iop:e pet af detta år i fin he het urgijwas, kommer det att afslutas under näfta år, hwarefter ny sårgång skall anmälas. — Af Nytt Kobinetts:Bidlivothek hafwa 21 och 22:dra häftena hitkommit, innehållande forisatming af Cmilia Wyndham. — Utgifs swaren anmäler en ny årgång, fom kommer att innehålla: 1:o Samlade Dikter af C. F. Nidderstad, 2:o Slutet af Drottning Lovifa Ulrikas hof, 3:o Pehr Brahe den yngre, originalroman i två delar, och 4:o utländsk romanalitteratur efter utrymmet. Format och omfång blifwa des samma som hittills. — J3 stället för ÅWikingen Söhve, fom wid detta års slut upphör, utkommer i ESöls wesborg en ny tidning under namn af Cors saren Söhve. — Af generalsammandraget öfwer anmäls lningarne om bränwinsbränning under innewas rande års tillätna bränningstid, fom slutar d. 15 0:3, synes att endast något öfwer 9 millivs sner kannors tillwerkning blifwit anmäld, hwars af omkring 7 mill. i större och 2 mill. i mins Idre brännerier. Småbrånneriernas antal har sminskats till nåra en tiondedel (i Jönköpings slän har det dock ökats från 14 till 17 st.), de sstörres antal nedgått från 670 till 397. Med gafseence på tillwerkningsbeloppet hafwa de fårs sskilta lånen följande ordning: Sstergötlands (nära 1,700,000 k:r), Skaraborgs, Chriftians stars, Blekinge, Malmöhus, Stockholma, Öres bro, Upsala, Eljsborgs, Jönföpings, Hallands, Bohus, Wermlands, Stockholms stad, Koppar ergs, Westerbottens, Jemilands, Norrbottens, ottlands, Westernorrlands och Gefleborg (715 salmare, Kronobergs, Nyköpings, Westerås, kannor). Minskningen i bränneriernas antal, hwilken säsom ofwan antydts förnämligast foms mer på småbrännerierna, har warit störst i föls jande lån: Gefleborgs, från 1072 till 1; Kops rarbergs, från 2003 till 4; Gotilands, från 2047 till 7; Westerås, från 1390 till 12; Werms lands, från 3409 till 34, o. s. w. — J Wermlandspoften skrifwes från Carljtad: Företagsamheten och affårswerts samheten hår på platsen tillwexer i stor pros gression, och länge kommer det icke att töfwa innan direkta förbindelser härifrån blifwa öpps nade med utlandet. Sålunda har nu i dessa dagar ett bolag bildat fig härstädes till åftads fommande af en direkt kommunikation med Engs land för erport af ortens produkter medelst 2:ne lastdragare jaripg, försedde med propeller-auris lärmachiner, och afsedda uteslutande för gods trafik. Fartygen äro beställda wid Motala mek. werkstad och blifva af samma storlek fom trans sitobätarne, hwilka i år gått emellan Stockholm och England. Engelholm d. 19 Dec. MRedanifjol förs märktes i denna ort owanlig wattenförminff: ning både i brunnar, bäckar och andra mindre wattensamligsställen, och då detta förhällande fortfarit äfwen innewarande år med ökad in: tensitet, meddela wi derom följande berättelse: Gamla brunnar, fom aldrig förr slagit fel, åro antingen helt och hället wattentomma, eller år tillgången, relatift till det wanliga, obetydlig, oftast otillräcklig; och ätskilliga nyaräfda brun nar, fom sftraxt lofwat god wattentillgång, haf: wa snart nog få småningom utsinat. Wi ha ock särskilt observerat twenne mindre träsk eller göl — af allmegen kallade sjöar — deri warmet sedan i fjol jjunkit cirka 2 for under det wans liga wattenftåndet, och ett annat, fom alldeles uttorfat, förhållanden, hwilka i mannaminne förut aldrig egt rum. Afwen åtskilliga mindre wattendrag eller bäckar, (särdeles i Bjärehärad) som dock förut haft så ymnigt watten, att deri belägna qwarmwerk beständigt kunnat drifwas, aro nåstan uttorkade. Detta har ock förorsakat en saurfpord swarighet att före julhe gen få förs malet den spannemål fom önskas, helst det är en i orten allmän sed att wid denna tid låta förmala en betydligare qvamitet. Af ortens qwarnwerk hafwa endast de i Rössjöholmså be lägna ymnigast wattentillgång, och dessa hafwa derföre nu warit så hårdt anlitade från åfs wen aflägsnare håll, att de i wederbörlig ocds ning ej mäktat afhjelpa allas behof. — Men att finna rätta fysiska orsaken till denna utvms ordenttiga wattenförminskning, särdeles i brun: nar och träsk, torde blifwa ett särdeles swårt problem. Wisserligen har här, så wäl 1854 fom innewarande år, fallit mindre regn ån förs hällandet warit de näst föregående åren; men man erinrar fig att, t. ex. 1826 och 1831 (samt ans dra år), nederbörden warit mindre och torkan mera uthållande än nu, och att detta såsom ors saf ide betydligt inwerkat på wattentilloppens minskning i jorden; och det förhållande, att uns der sednare åren företagits åtskilliga utdifnins gar, torde ide eller funna antagas såsom or: saken härtill, helst dessa utdifningar ej fett i särdeles stor skala. — Men månne det deremot fon blifva en allt förmycket hyperbolisk fuppos sition att nemligen med stöd af geologien, fom bewisar, att jordens inre ide utgör en tät mass fa, utan beftår af omätliga wattenz och eld: rymder, antaga, att nägon sådan wattenrymd, fom ligger jordskorpan under oss närmast, blifs wit genom urbränningen plötsligt uttömd och. att dymedelst den sugning nedåt, som, från det oaktadt till äfwentyrs mer än milstjocka skalet, häraf möjligtwis kan uppkomma, förmår i icke ringa mån att inwerka på wattenådrornas uts sinande, och fälunda fortfarande småningom minskar wattentillgången äfwen i jordskorpans öfre lager, tills en lika plötsligt wattentillopp, som ånyo uppfyller den tömda rymden, kommer att ega rum, då sugningen äfwen måste upp höra och det sörra naturliga förhållandet åter inträda? Wi hemställa emellertid denna hypos thes åt herrar geologer och naturforskare att widare begrunda. — Wintern fortfar att wara ganska als warlig och lofwar of ett herrligt julwäder, lufs ten är klar och földen steg i går till 17 gras der. Wi ha och ett ypperligt wägelag för wags nar, men ett par tums jemn snö skulle skänka oss det bästa slädföre man will önska. Stockholm d. 15 Dec. Det berättas att uti åferbrufåoch induftvizafdelningon wid Pas riser expofitionen tilldomts wåra landsmän: 1 stor hedersmedalj i guld, i hedersmedalj i guld, 29 silfwermedaljer, 55 bronsmedaljer och 90 mentions honorables; samt i i afdelningen för de sköna konsterna 1 medalj af första klassen i guld och I mention honorable. — Briggen Oscar, destincrad från Hull till Stockholm och medförande pasjagerarevags nar och andra effekter, till wärde af omkring 30,000 ror bfo, för Söping-Hult-jermvågsbor lagets räkning, har, berättar A.B., natten til d. 2 d:s stött på grund något föder om Landss ort och genast sjunkit. Kaptenen och befärtnins gen räddades. — Följande upprörande händelse, fom nys ligen skall hafwa tilldragit fig i nätheten af Alands skärgård, beråttas nu här i staden. Twe.nme finnskutor, stadda på resa till Swerge, prejades af en fransk korvett; den ena lade bi, den andra försökte att fly undan. Den fifts nämnda sköts då af fransmännen i sank, och sjönt få hastigt, att endast besättningens lif hunno räddas. Till den andra skutan skickades en fransk slup; men finnarne mottoqo om bord

22 december 1855, sida 1

Thumbnail