frågan på ett fått, hwarigenom det indirekte fy nes medgifwa att bemedlingsförsök ega rum, och att England icke är obenäget att gå in på dem, om de blott uppfylla ett wisst wilkor, dock utan att detta blad meddelar några upplygnins gar om det sanna eller falska i andra tidnin gars meddelanden. Hwad wilforen angår — yttrar BGlobe — funna wi naturligtwis icke säga något. De fördelar, som de allierade hafwa wunnit, äro för mycket handgripliga för att ide erkännas. Hufwudsaken, hwarpå det beror, ligger icke i det bokstafliga innehållet af de fredsförslag, som Ryssland måste göra, utan i medgifwandet, att den wäg, som kejsaren af Ryssland tagit, warit oriktig, och deri att han öppet erkänner sitt afhängighetsförhållande till de öfrige europeiske magterne. Detta medgifwande måste för kejsaren wara det enda obe: hagliga wid hela frågan. Fransmånnens fFej: fare och såwäl de franska fom de engelska mir nistrarne hafwa förklarat att det ide år deras afsigt att förödmjuka Ryssland eller dfwerhuf: wud att gifwa efter för en hämdgirig eller e goistisk känsla. De hafwa sökt att wärna Curopas rättigheter, och de skola åmöja sig med sådana garantier, fom äro i stånd att fonftar tera rättens wälde i Europa. Westmagternas pligt är helt enkel; den har, som wi tro aldrig blifwit missförstådd hos of och fan ide förän: drag genom en tillfällig förändring af omftåns digheterna. Denna pligt skola de widhålla antingen den skall twinga dem att fortsätta det krig, i hwilket Europa blifwit inweckladt, eller sätta dem i stånd att bana wäg för en fred, som Europa skall bjuda wälkommen. Från Berlin öfwerensstämma emellertid underrättelserna föga med de rykten, fom foms ma från Paris och London. Från Berlin förs säkras det med bestämdhet, att Tyskland alldes lcs ide tänker på att förändra sin politik och man år öfwettygad om, att Österrike, hwad ån må hända, icke skall upptråda mera aktivt mot Ryssland, än det hittills gjort. Wäl har det rykte cirkulerat, att wienerkabinettet undersökte terrången för att uti förbundsförsamlingen ins gifwa ett nytt förslag med afseende på den oc rientaliska striden, men det betwiflas ganska mycket, att resultatet af dessa diplomatiska fons deringar skall beweka det att göra ett sådant steg, hwilket, säsom det med temlig wisshet kan förutsägas skulle medföra ett afgjort nederlag: Huru litet de:ta rykte är grundadt, synes Af wen deraf, att i Wien omtalas, att armeen skall minskas med 80,000 man. Orienten. Underrätteljer från Krim af d. 20 Now. förmäla: Ryssarne hafwa dragit sitt kavalleri,