Article Image
n sådan uttömning på friska arbetskrafter at: ninstone ide år till provinsens och landets för: )el, om äfwen en och annan af de utflyttande år det bra, och synnerligast de Jutländska poås essionaterne winna på affären. — Det år of cke bekant, huruwida wederbörande genom de Danska auktoriteterna förskaffat sig behöflig ännedom om den ställning, hwari de inflyttanz e Swenskarne komma och hwad borgen man jar för, att de ide efter några års förlopp, fedan de Jutländska ljungfälten äro upptagna och de arbetandes krafter medtagna, Åter förs sändas hit, för att falla wåra kommuner till ast; men det synes of, fom hade wåra auf: oriteter en sådan skyldighet fig ålagd, sedan utflyttningen nu försiggår i ganska stor skala. Det år ide samma förhållande med utflyttninz jen till Danmark fom till Amerika. Från det sednare landet komma wäl icke många tillbaka, de nödgad draga fig fram der få godt de fun na; men Danmarks närbelägenhet och fommu nikationens lätthet gör det ganska troligt, att många af dessa, nu med friska krafter utvans rande, om några år skola komma tillbaka ut: litna och förbrukade och kompetenta för wåra fattigwårdsanstatter. Danskarne lära ide an: e fig ega någon skyldighet att försörja dem; nen wår skyldighet står alltid qwar, om ide genom wederbörandes försorg denna blifvit på de Danske godsegarne öfwerflyttad. Sädant orde böra påtänkas i tide. (Sk. P.) AÅstad d. 26 Okt. Wår höstmarknad förl. Tisdag och Onsdag, som gynnades af wackert väder, war isynnerhet hästmarknadsdagen talrikt besöx. Handeln lår hafwa warit ganska iflig. Spanmålstillförseln war medelmåttig. Priserna under marknaden woro: råg 20a 22 vor, forn 12 a 14 rdr, hafre 8 a 10 ror, efter gua: lite. Ehuru kreaturspriserna woro höga, lårer likwäl omsättningen ide warit obetydlig. (Y. T.) Malmö d. 27 Okt. Göthiska studerande nationen i Lund hade en dag i denna wecka en wacker fest, med anledning deraf, att professorn och kommendören C. G. Brunius i 25 är was rit nationens inspector. På denna årsdag inz bjöd nationen prof. Brunius till en feftmiddag der alla nationens medlemmar woro nårwarande och hwarwid i i en ffål för prof. Brunius uttryckkes ungdomens hjertliga tacksamhet för den älskade styresmannen. Det år wid univerz sitetet en sällspord tallsällighet att någon forifar att i 25 år wara nationsinspector, ty ofta st har en professor redan en framskriden ålder innan han utnämnes till denna lärarebefattning och lera år gå innan han wäljes till Jnspector. — Wid tillfället då skålen dracks för prof. Brus nius blefwo verser utdelade och afsjungne. (Sn. P.) Landokrona d. 25 Okt. Spanmälstillförseln har under de sednare dagarne något is kats och noteras priserna sålunda: Hwete 30 a 34 rdr, Råg 23 a 23: 24, Korn, 2:rad. 17 ror; Dito 6:rad 16: 24, Hafre 11 ror, Kof ärter 20 rdr, Malärter 18 ror. (Korr.) Utrinkes Nyheter. Telegraf underrättelser. SNI 8 -Höv ÅA 2 Gottschakoff uti en dagorder af d. 15 d:s före klarar, att han ide tänker på något återtåg, utan will förswara Krim mot den framtågande fienden. Kejsaren har afrest till Elisabethgrod. — På spanmålsmarknaden i London war hwetepriset i går oförändradt. — D. 28 Okt. Ryktet förmäler såsom säkert, att general Canrobert skall såsom utoms ordentlig gesandt afgå till S:ockholm. Enaland Jimes säger om Kinburns intagande: J derna triumf wåga engelsmännen göra kraf på en stor andel, h ilket ide låter säga fig om de flesta nyligen wunna fördelar. Den förs ståndiga fördelningen af wåra trupper i ryggen af fänningen afskar fienden hwarje möjlighet till ect återtåg och tvingade honom att sträcka wapen få snart hans ställning icke mera kunde förswaras. Det är också glädjande, att icke blott fanonoch mörsarbåtarne, utan åfwen fregats terne och linjeffeppen togo del i striden och med ide mera ån 2 fots watten under deras köl un: derhöllo en liflig eld, fom gjorde fiendens nes derlag fullständigt och wisade att ångfaripgen funna begagnas i krig lika få wäl fom fegelskepp. Genom denna feger hafwa wi banat of wåg till ett wigtigt ryskt distrikt i södra Ry: land och kunna nu hysa det grundade hopp att tränga fram till ryska flottans byggnadsarsenas. Wi hafwa äåter tillbundit twenne af ryska hans delns äd or och betydligen ökat de genom bloc: kaden förorsakade förlägenheter. På wed och watten skola wi ick. lida någon brist wid Kins burn, och landtungans egendomliga beffaffenhet gör det möjligt för wåra kanonbåtar att förswara positioneu mot hwarje angrepp af en fiendtlig stridsmagt. Wi hafwa säledes åter satt oss fast på en punkt af den heliga ryska jorden, wi hafwa erhållit en ny pant derför, att wi blott wilja sluta fred under sådana mil: for, hwarigenom westmagternes rättwisa och billiga afsigter fullständigt uppnås, och wi hafwa fört ett nytt flag mot den nya fommunifa: tion med det inre, hwarigenom ryska Krimare meen hittills få widunderligt urderftöddeg. Wi hafwa wunnit mycket och wi wåga tro att wi skola uppnå ännu mera. Alla dessa resulta ter påminna oss på det mest lifliga fått om wil: fen stor fara wi hafwa undgått genom Wieners konferenserna, och huru mycken tack wi äro fryl: dige den trotsighet, fom så stolt tillbafamwijade de anbud, hwarmed westmagterna i deras allwarliga önskan om fred bemöttes. Man betänke, hwad Ryssland nu är och hwad det skulle hafwa warit, om fred hade blifwit afflus tad i April. Sebastopol skulle ännu stått, res sten af flottan skulle hafwa warit oskadad och fåst. ingswerken ännu ar setts för oi tagliga. Åzowska hafwet skulle ide hafwa blifwit öpp: nadt för någon af wåra kanonbåtar och dess tillgång ighet warit mera problematisk än förr. Anapa skulle ide hafwa warit ödelagt, Kinburn icke taget, Taman icke besatt, Sweaborg icke bombarderad, och Kars icke med framgång förs swaradt af of. Ryssland skulle hafwa gatt ur striden med alldeles obruten magt, och wi skulle hafwa förlorat de frukter, hwilka wi nufå riks ligt skörda sösom lön för 6 månaders ihärvig: 1. . AN ip. mo NL 1DL( Pa MMS

30 oktober 1855, sida 2

Thumbnail