Helsingborgs-Posten – 20 oktober 1855, sida 4

merby registratorn wid utrikes departementets erpedition, kammarjunkaren frih. T. G. Rudz bid, samt till postmästare i Haparandao, e. o.) kontorsskrifwaren wid postwerket t. f. poftfoms missarien J. J. Lindström. Uti Posttidningen läses följande: J Swenz ska Tidningen för i går förekommer en uppaift, att det få fallade Familjefördraget af 1812 ridan för 35 år sedan, eller på samma gång: som de öfriga under loppet af nämnde år med Ryssland ingångna Alliansfördrag, upphört att! ega gällande kraft. Oaktadt denna uppgift bäri alla spår af att wara tillförlitlig, tyckes likväl Aftonbladet ännu betwifla den, och wi hafwa derföre ansett oss böra, å ort fom wederbör, göra oss underrättade om förhållandet. Till följd häraf äro wi bemyndigade att förklara, att den förstnämnda tidningens utsago är fulld komligt riktig och öfwerensstämmande med d äberopade afhandlingarnes innehåll och orda: lydelse. — Från utlandet: Berlin d. 16 Okt. Den officiellePreussCorr. wederlägger alla rykten angående bemed: lingsförslag till westmag:erne från Preussene sida och tillägger, att från ryska kabinettet ingg dylika propositioner till Preussen ingått, famn att enligt tillförlitliga berättelser westmagterna äro så litet böjde att knyta fredsunderhandlin: gar, art någon bemedlingswerksamhet under når: warande förhållanden wore ändamålslös. London d. 18 Okt. Banken har förhöj: distonnmn på 2 månaders wexlar till 6 proc. och på 3 månader do till 7 proc. Ånamburg d. 19 Okt. Franska banken har förhöjt diskonten till 6 proc. Tidningarne innehålla inga märkliga po: litiffa nyheter. De allierade armeernas ställl ning och företag wisa, att de för närwarand icke hafwa något att frukta. Men om tillstånn det på Krim än år godt, få är detsamma i Franka rife och England mycket betänkligt; man har der att kämpa med en mycket swårare och Härd nackad fiende: penningeförlägenheten. Det än mycket länge sedan engelska banken uppsatt did skonten till 6 a 7 proc., en förhöjning, som ab solut mäste inwerka skadligt på franska pennin! gemarknaden. J Paris talar man redan om att sätta en tvungen kurs på bankosedlar, och dä blifiwer stafwen bruten öfver den eljeft se solida fransta banken. Alla föregående tecken antyda en penningesfriå, fom för närwarand kommer mycket olägligt, men möjligen ännu far förebyggas. I Frankrike werka de dyra tider: na och penningeförlägenheten mycket på folfet: tånkesätt, och regeringen måste wisa mycken fraf och tillgripa allwarsamma och kloka mede för att aflägsna krisen. Annu har penninge förlägenheten icke werkat på sädespriserna, twert om hafwa dessa stigit i Holland och Hamburg dock tror man att förlägenheten skall förebygg; spekulation på högre priser. Från Petersburg förmäles under d. 16 d:s att kejsaren utfärdat en ukas, som påbjuder in kallandet af landtwärnet i guvernementerne renburg och Sjamora. Organisationen af det samma skall börjas d. 15 Now. och slutas d 15 Dec. Af hwarje 1000 man skall utskrif a AN