Helsingborg. — Wid det sistl. lördag förrättade wal til edamöter i härwarande Brandstodskommittee ör Skånska Städernes Lösöreförsäkring äter: valdes handlanden Kiellman till ordförande och jandlanderne I. Olsson och S. P. Kalling samt unnbindaren Bernström till ledamöter. — J fseende på den nu förfallna afgiftens inbetaz ande fåsta wi wederbörandes uppmärksamhet å den i detta blad derom införda annons. Då enna brandstodsinrättning utan twifwel är en land de fördelaktigaste, som hittills funniis i Swerige, wore det önskligt att allt flera äfwen f de mindre bemedlade måtte inse nyttan der f och deruti låta brandförsäkra fin lösegendom. — Wid den i föregående nummer införda, rån Helsingör insända, artikeln förglömde wi tt bifoga en måhända nödig reservation få wäl affeende på artikeln i fin helhet fom ifynner: et beträffande insändarens yttrande om Ruus, wilket uttryck möjligen fan misstydas, ifonners et fom meningen synes något dunkel. Wi få erföre nu upplysa, att om insändaren dermed fser sjelfwa tillställningen, få kunde få mycket tindre något rus af spirituosa derwid komma fråga, fom endast en skål tömdes; — men af: 8 åter ett glädjerus, få måste det medgifwas, tt enihufiasmen war stor och allmän. — J Götheborgå Handelstidning för d. 4 Sept. läses följande artikel, hwilken wi hår å begäran intaga: Med anledning af de höga priserna å lifss edel utan motswarande förhöjning i arbetås ner, hwilka å ätskilliga orter wäckt oroligheter land arbetare, har det ej warit underligt, Yttir Oresundsposten, att man börjar glunka om portförbud. ÖR tillbakawisar emellertid nna tanke, men framkommer i stället med det örslag: Matt de bättre lottade och företrädegis franmålshandlanderne i resp. städer och mmuner sjelfmant och ofördröjligen anskaffade ler behölle så mycket säd qwar, att de dermed nde förse de arbetande klasserne hwar i sin t till ett måttligt pris, mot det att resp. fom uner garanterade dem ersätming för den möjs ga differensen i prig. Härigenom skulle, tillägger Ö.-P., de fate jare wara skuddade emot nöd, och de fpefur ande ej behöfwa befara, att fe fpanmålåhane ln med utlänningen rubbad. — — — Med d wilja hos wederbörande skulle mähända ett lift arrangemang ej wara alldeles ogörligt. Wi hoppas ej behöfwa anwända många d, för att wisa wår ärade kollega, att detta tslag, hwars filantropiska syfte wi ej miffän, år helt och hållet outförbart, hwilket sednast apolcon fått på ett bekymmersamt fått erfara, han efter ungefär samma princip förföfte jlera brödpriserna i Paris. — Antag att förs get skulle werkställas, att kommunerna åtogo att hälla arbetsklassen tillhanda lifsmedel lägre priser än de gångbara, på så sätt att gra wissa handlande skulle försälja lifåme ch sedermera debitera ommunerna för prigd——— —— ————3?;Qiiiiiiiii -dr skilnaden. Det uppstår då utom alla andra följande frågor: Huru skall man beftämma hwilka perfos ner fom höra till arbetsklassen? Skola de få uppföpa de billigare lifåmed len till begränsadt eller obegränsadt belopp? — J förra fallet: hwar ligger gränsen och huru fontrollera def efterlefnad? J fednare fallet: ffola ide perfoner begagna fig af uppföpsrätten, för att föpa till billigare priser och sälja till högre? — Huru skola de handlande, som erhälla uppdraget att försälja de billigare lif8s medlen, kontrolleras, få att de ide funna uppgifwa att de fålt längt större qwantiteter än De gjort och således uppbära oskäliga mellans gifter? Förslaget blir, huru man wänder detfams ma, alldeles outförbart och hade få mycket mins dre bordt framställas, fom det blott tjenar att wäcka obestämda fordringar å deras sida, fom ej funna bedöma ogörligheten, och sålunda låte teligen äro benägna att tillstrifwa åtgärdernas uteblifwande brist på god wilja å mwederbör randes sida. Man bör ej heller af vederbös rande fordra annat än hwad de funna ute rätta, emedan ens fordringar i alla fall blifwa tillräckligt ringaktade. Den enda hjelpen mot det öfwerklagade onda ligger i högre arbetslöner och dessa hafwa eck på de flesta orter redan inträffat i långt högre grad än lifsmedlens stegring i pris. Så hafwa på hela landsbygden i denna och mels lersta delen af Swerige arbetslönerna nåra nog fördubblats, och komma sannolikt att ytterligare stiga, tack ware dels ökade penningetillgångar i landet, dels de stora allmänna arbeten, som blifwit bragta i gång. — — — — Från Götheborg skrifwes, att från d. 23 till d. 29 Sept. hade 49 personer derstädes insjuknat och 21 aflidit i kolera. — Under rubrik Några ord om och til allmvgen innehåller Gottlands Ling Tidning en hjertlig och wälmenande uppsats, hwarur wi meddela följande: De sednaste årens och isynnertet innewarande års höga priser både å spanmål och å landtbrukets öfriga alster hafz wa warit och äro för allmogen, till en del äfmen för dem fom omsätta def waror, lika ute omordentligt winstgifwande, fom för tjenftemannen, handtwerkaren och arbetaren utomordentligt tryckande och bekymmersamma. Den dyra tid, för hwilken man, liksom för pest och hungersnöd, krig och örlig, i den bekanta fyrkobönen ber Gud bewara landet, och hwilken i följd af owanliga yttre förhållanden inträffat oaftadt ymniga ffördar och goda år, har för den arbetande landtbrukaren blifwit en tid af wålmåga och rikedom. Måtte alltså den wälmåga och ekonomiska styrka, fom dessa åren blifwer åfermannens flott, wisa sia framförallt ut sne det önskligaste. damålsenliga ladugårdsbyggnader och afwelågårdar och en talrik och wälfödd kreatursstam, samt foderwextodlingar och tillräckliga och åns damälsenliga åkerbruksredskaper och wäl arbe tade jordar. J sitt wäl grundlagda och wäl skötta jord och ladugårdsbruk har bonden ide blott en sparbank, fom tacksamt betalar, hwad ingen wanlig sparbank måftar, tiofaldig och ännu högre ränta, utan och en guldgrufwa, fom, långt ifrån att funna uttömmas, årligen tilltas ger i omfång, och hwars ymnighet wärer i fams ma mån fom egarens arbetsglädje och hushålls ordning. J ett wäl grundlagdt och wäl skött landtbruk sitter bondens åra, och det är en gans ffa falsk, ehuru ej sällspord tro, att hang åra sitter i yppiga lefnadsseder, i stora och granna wåningar med gyllene speglar och annat öfwers flödigt husgeråd. J sådant afspeglar fig doc endast fåfängan, fom lärer mycket ondt, och håg modet, fom går för fall. Genom att på jords brufet, i stället för vå onyttiga grannlåtsting, nedlägga fin behållning, fan jordbrufaren sågas tillgodose ej blott fina egna, utan och de nu bes tryckte lonsumenternas (afnämnarnes) framtida fördelar. Geneam förbättradt landtbruk skall jordens affastning blifwa allt rifare, tillgången på lifsförnödenheter allt betydligare, priserna allt billigare, efterfrågan och åtgången allt större, och stärkande födoämnen af flera flag skola fom ma att finnas, der de nu saknas, och skola fomma att finnas tillräckligt, der de nu finnas knappt och sparsamt. Garlsfrona d. 29 Sept. Om det får ans tagas fäfom owedersägligt, att bråmvinstillmwert: ningen i Blekinge warit större under gamla beskanningssädtet, ån under det wid sednaste rifsdag beslutade och nu tillämpade, få måste man erfånna, att det lilla landskapet haft få god till gång på lifswatmet, att def inbyggare kunnat betjena fig af detsamma såsom drickswatten. Den genom den höga beskattningen betydligt mine ska de tilverfningssgqvantiteten bränwin under 2 månader detta år utgör mera än en half million kannor, nemligen femhundrasjuttiotusen sjuhundrafemtioen och en half kannor, af hwils få 356,270 fannor komma att fabriceras i 29 större brännerier, och 184,4813 kannor uti 273 smärre fokerier. Sammanlagda ffattebelops pen för bränwinstillwerkningen i lånet för den na fabrikationstid uppgå till 190,250 rdr 24 sk. bko. Dessa siffror tala, will man tro. Gär Det på i många år på det sättet, få får staten mycket penningar både till jernwagar och annat. Det fan wäl också då behöfwas sådant fortffa ff ningsmedel, når folket hunnit för hwarje år alt mera aftaga i physisk kraft. Men kanske ock ingen jernwäg blir af på det sättet, när Ståns derna närmare tänkt på saken. Det wore och (B. P.) Christianstad d. 29 Sept. Kongl. Hof rätten har förordnat Hofråttå-anffultanien grefs we J. Posse att förwalta Domareembeter ine om Ljunitz och Herrestads härader ifrån d. 2 sästk. Oft., intill deg Höstetingen hinna afslu