åå NRA A —ö—ä60u Är M meen. — En spänning skall hafwa uppstått es mellan sardiniske generalen och Pelissier. Wien d. 16 Sept. Öfwer Varna hafwa underrättelser från Krim af d. 14 des hit in: gått. D. 12 börjades franska trupparnes ins marsch i Sebastopol, sedan dagen förut små afdelningar här och der inkommit i staden, hwils ka, utan att först undanrödja de talrika barriz kaderna, inträngde uti de af ruiner uppfyllda gatorna. Barrikaderna och förskansningarne sträckte fig nästan ända till kathedralkyrkan och torget. Pelissiers yttrande, att Sebastopol är en ruin år i det närmaste sannt, ty äfwen de wackra byggnaderna wid kajen ligga i spillror. Natten emellan d. 11 och 12 försöfte redan nå gra fmårre fartyg af förenade flottan att wid sidan af karantänskastellet intränga i hamnen ; man betwiflade icke i lägret, att det äfwen skulle lyckas de större skeppen, och framför allt skola hamnens tillstångningar nu undanrödjas. —J lägret bibehåller fig ryktet, att ryssarne icke er: na förswara Nordkastellet. — Från Krim har den tillförlitliga uns derråttelfe ingått, att Tfjhernaja-armeen åter inz tagit fin förra lägerplats. Sebastopol har nu blifwit befatt af endast tre brigader. De ture fiska trupparnes inskeppning från Cupatoria har tills widare blifwit instäld. Aj de förber redelser, fom widtagas uti de allierades wmapenz plarser på Krim och i Konstantinopel synes, att Pelissier fortfar att gå framåt mot ryssarne. D. 18:de skall en stor rekognoscering på högra stranden af Tschernaja företagas. Omer Pa: scha har anländt till Kamiesch och blifvit es mottagen af Osman Pascha. Från Barna skrifwes d. 6 Sept., att emels lan Schamyl och ryske generalen en ny mwapen: hwila på 6 månader blifwit afflutad. Frankrike. vMoniteur af d. 14 Sept. meddelar en ffildring af det föregående dagen i Rotres Daz me kyrkan afsjungna Te Deum. Kejsaren för: de till kyrkan uti en med 8 hästar förespänd wagn. Wid sidan af densamma red marskalk Magnan och bakefter den 100 gardister och et cuirassierdetaschement. Kl. 12 ankom kejsaren till kyrkan, der han emottogs af erkebiskopen, hwars tal kejsaren beswarade på följande sätt: Xag har kommit hit för att tacka himlen för den seger, fom han skänkt wåra wapen, ty jag erkänner gerna, att oaktadt generalernas duglig: het och soldaternas mod fan ingenting lyckas utan försynens hjelp. — Jlluminationen, fom fams ma afton egde rum, war vaftadt det starka reg: net ytterst lysande. Paris har måhända aldrig fett en få allmän illumination. Afwen i de smalaste gränder och i de aflägsna ste förstäder fanns intet hus fom ide war illumineradt. Bellemare är icke, såsom det pr telegraf berättats, förd till dårhuset i Bicetre och har icke heller blifwit undersökt af läkaren. vMoniteur innehåller en ster del utnäme ningar i armeen på Krim. D.fuom har ac miral Bruat, i anledning af hans ftora för: tjenfter, blifwit umämnd till vice amiral. Man wåntade i Lördags vice fonungen af Egypten till Paris, dit han afrest d. 8 Sept. Det för: säfras äfwen att konungen af Sardinien i börs jan af Oktober ernar gåsta både Paris och Lous don stare för denna orden. Regeringen är å sin Nda finnad att i förening med England blockera Neapel, och de skepp, fom skola förena fig med engelska flottan, äro redan bestämde. England. Den ministerielle tidningen Globe af d. 13 Sept. beswarar uti en längre artikel den till förmån för Ryssland uppställda fordran, att westmagterne nu, då deras militära åra blifs wit tillfredsställd genom Sebastopols fall och den tredje garantipunkten är faktiskt afgjord, skulle inlåta fig vå fredsunderhandlingar. Pet förstås af fig sjelf — fåger tidningen — att wi äro tillgänglige för ryska fredsförslag, men frågan är: Af hwad beskaffenhet äro dessa fredsförslag? Hwem talar i detta ögonblick om fred? Det år ide Englands sak att göra ans bud, och ännu mera, England ffall ide göra några anbud. Frankrike skall lika litet göra tet. Twenne gånger hafwa fredsförslag blifz wit gjorda Ryssland. och twenne gånger hafwa de blifwit förkastade. Ryssland fåt ter uppenbart wärde på sin eftergifwenhet, hwilken wi i wester icke äro i stånd att wårdera. Frankrikes och Englands gesandter hafwa till protokollerna förklarat, att de alltid skola wara beredwillige att gifwa gehör åt nya fredsförslag; men frågan är i hwilken anda dessa förslag funna göras, hwilken karakter dess sa förslag hafwa och huru stor graden af ef tergifwenhet är? Ty Ryssland har wisat, att det icke blott ihärdigt fasthåller wid sina förs dringar, utan att det ide ens är böjdt att gifz wa efter för tvång och motgång. Det år ide wår sak att förut wilja bestämma, fwarom Franks rike och England funna blifva ense; men wi weta ganffa wäl, hwad engelska folket wåntar; wi weta, hwad det i närwarande ögonblick får ger. Det är icke wi, utan Ryssland, fom ut: manat till krig; och engelska folket är onvifs welaktigt uppfyldt af hopp om, att man ffall låta Ryssland betala krigsfostnaderna. — IPWis da skarpare yttrar fig Times om denna sak, i det bladet omtalar de politiska följderna af Sebastopols fall. Ett af denna segers wigtigafte momenter fer detta blad deri, att den endast och allenast blifwit wunnen genom alliansen emets lan westmagterne och är oberoende af de melz laneuropeiska militärstaternas bistånd eller motz siånd. Westmagternas motståndare, fom hafwa ansett Sebastopol säsom absolutismens bålwerk för hela werlden, blefwo derföre äfwen wid fer gern d. 8 och 9 liksom träffade af ljungelden. Men så mycket bestämdare måste derföre äfwen westmagterne, som genom denna seger dagas laggt deras politiks och wapens öfwerwigt, fafte hålla derwid, att de för framtiden blott hafwa att hemta råd i fina egna beslut och egna plaz ner. Tiden är ännu icke inne att tala om fred, då den följdrifaste delen af fälttäget ännu ås I terstär; men hwilken utgång det än får, få funs na fredoförslag i alla fall icke ugå från de als lierade magterne. Ånnu mindre funna de medz gifwa en eller arnan af de neutrala magterna att inblanda fig häri. Blott westmagterne mos ro för allwar inwecklade i detta frig, och blott genom de krigförande sjelfwe fan kriget bringas till slut. Med afseende på de fördelar, som de aliiz