Man träffar anttalter till hällandet af en statistik kongress i Paris i början af Septeme ber. Flera fremmande gesandter hafwa blifwit underrättade om denna sammankomst och uppe fordrade att meddela densamma till si a rege ringar, på det de må funna låta representera fig derwid. På Pelissiers befallning skola tre bataljos ner Zephyrer sändas till Krim för att erfåt: ta Zuaverne, hwilka lära lidit betydligt. 3ephyrerne anses för de djerfwaste trupparne i Algier och bestå af soldater, hwilka i anledning af militära förbrytelser blifwit sända till Al gier. De skola wara werkliga barbarer och långt öfwerträffa zuaverne i mod och djerfhet. Linjeskeppet Fleurus har redan afseglat till Algier för att taga 1500 man om bord och för ra dem direkte till Kamiesch. D. 30 Juli cirkulerade det rykte i Paris, att gynsamma underrättelser ingått från Krim. — Keisaren återwäntades samma dag till Paris. Såsom säkert berättad, att drottning Bie toria ide skall landstiga i Calais, utan i Bous logne samt resa på nordbanan till Paris, der, utom trupparne, äfwen nationalgardet skall stå under wapen. Emellertid äro så wäl i Paris som i St. Cloud och Versailles anstalterna till festcviteterna i full gång. I ftadshufet förbes redes en glänsande gasbelysning och en ny ut smyckning of Ludwig XIV:s plats. Gemaken i Tuilerierna äro fyllde af ifrigt sysselsatte ar: betare. Palatset i St. Cloud är nåra färdigt till emottagande af de höga gästerne. Den ftos ra salen i Pavillon de PHorlvge, från hwars balkong man har fri utfigt öfwer Hela Mars: fältet, hwilket är ämnadt till skådeplats för en ilitärfes möbleras på det praktfullaste. Jtalien. Palermo d. I Juli. Åcke blott Sicilien, utan äfwen hela Stalien står wid randen af en ny politisk och social fris. Öfwerallt, bwarthän betraktaren wänder sin blick, stöter han på olycka spående tecken och den swåra öfwvertygels sen påtränger sig honom, att — derest icke eit under skulle åstadkomma en försoning — den italienska jorden snart kommer att fuktas af blod och den klara herliga luften fördunklas af krutrök. Reaktionens ok tynger för hårdt på Italiens folkslag, art de ännu länge funna bära det, och isynnerhet der, hwarest Neapels spira, som blifwit förwandlad till ett tweeggadt swärd, herrskar. Dess blodiga stränghet och drakomiska lagar hafwa wäl hittills förmått att hålla Mauratifternes och det nya Stali en8 partier i schack, men om det längre ffall blifva möjligt, år twifwelaktigt. Neapolitanz ffa regeringen har på sednare tiden begått flera politiska fel, och sådana fel äro — såsom Foucbe en gång anmärkte, — under wisfa omftåndigs heter ännu farligare än brott för dem, fom ber gick dem. Det wärsta fel, fom man begått i Neapel, är förbudet mot utförsel af lifsmedel m. m. till orientaliska hamnar och Malta. Härigenom har man gjort fig äfwen de tåligaste undersåtare, landtmännen och handelsståndet, till motståndare, och denna omständighet faller tungt i wågskålen. ... Det år ide hemliga machinationers, utan regeringens egen skuld, . , — — AAA 35 Muratisternes uppmaning och, likjom han i Frankrike förnyat dynastien Napoleon, äfwen skall återupprätta dynastien Murat i Neapel. Derifrån härleder sig den wid hofwet rådande fruktan för en allians med Frankrike, hwilken skulle föranleda franska truppars indragande i landet eller att Neapolitanska soldaten wande fig wid de franska örnarne eller wid den i Pie mont utwecklade trefärgade fanan, och derifrån härleder sig likaledes det intima förhällandet till Ryssland och wänskapen med Österrike. Man fruktar ännu mera för Muratisterne än för Mazzinisterna, få mycket mera fom de mest mos derata af sistnämnde parti, misströstande om upprättandet af en allmän italiensk republik, hafwa öfwergifwit Mazzini och slutat sig till de förre, hwilka, som det berättas, hysa den plan att ombilda Jtalien till twenne förbunds na konungariken, ett nordligt under piemontesisk spira och ett sydligt under en descendent af Murat. Regeringen känner fin swaghet och söker att dölja den genom forecrade reaftiongätgärder inät, och utåt genom att gifwa tillstånd att upprätta en sjukstation för westmagternes trupper på Jschia. Den vingar fig till att wisa ett leende ansigte emot westmagterna, men detta leende är bittert, twunget, och står i den skarpaste motsats till det förfarande, fom ans wändas mot undersåtarne. Huru starlt hatet mot och fruftan för Frankrike äro, synes noge samt af en befallning, till följd hwaraf alla, fom befatta fig med att läsa tidningar, skola uppföras på den swarta taflan, d. w. s. frå under polisens hemliga uppsigt, och de, som yttra fig gynnsamt om de allierade, straxt denuncerag, d. w. s. arresteras och öfwerlemnas till Commissione delle legnate. Detsamma gäl: ler om dem, fom stå i korrespondans med pie montesarne eller fålla ett gynsamt omdöme om den piemontesiska politiken. Enligt piemontesiska blad skall jäsningen i Neapel wara få stark, att konung Ferdinaud redan anmodat Österrike om intervention. Pos lisåtgärderna äro få stränga att ingen mera får lof att resa in eller ut i konungariket. Tyskland. Förbundsförsamlingen har i sitt möte d. 26 Juli beslutat, att den förut bestämda frigse tillvuftning framdeles skall fortfara. Guru man kommit till detta beslut, är icke fullfomligt klart. Österrike har å sin sida förklarat, att det ide will deltaga i Weftmagternas militåriffa operationer mot Ryssland för att twinga detta land att antaga de fyra punkterna sädana fom Frankrike och England hafwa tolkat dem. Å andra sidan är det frart, att Osterrike ide bes höfwer frukta något angrepp från Rysslands sida, då den nuwarande ställningen är af får dan beskaffenhet, att den icke tillåter kabinettet i Et. Petersburg att framkalla ett krig med Ör sterrike. Men hota måhända Tyskland faror från westmagternas sida, mot hwilka man an: fett det rådligt att hålla tyska staterna på half krigsfot såsom en warnande demonstration? Detta fan man ide heller tro, få mycket mine dre fom Oftervife uti det meddelande, fom det d. 19 Juli gjorde förbundsförsamlingen uttvyds ligen förklarade att det intima förhållandet till westmagterne ännu fortfar oförändradt. Det ligger också i sakens natur att få länge wefte magterne hafwa nog alt göra med Rypland, kunna de icke tänka på att förehålla Österrike de pligter, fom det genom Decembertraktaten ås tog fig, på annat fått än i det allerhögsta med ord. Men mot blotta ord behöfwes det fans nerligen ide en fortsatt frigstillrustning af flera hundra tusen bajonetter. De skäl, fom följ: aftligen hafwa bewekt förbundsförsamlingen att fatta ofwannämnde beslut, måste alliså ännu stå oafgjorde, men säkert är det, att Tysklands nuwarande ställning långt ifrån rättfärdigar en bewäpnad neutraliletspolitif, liksom en jås för de mindre staterna mycket känbara penninegeoffer utan nägon slags ersättning. Kejsarens af Österrike broder, erkehertig Carl Ludwig, har blifvit utnämnd til fråthållare i Tyrolen. Spanien. Från Madrid skrifwes i franska tidningar: Werkställigheten af lagen angående de andliga godsens försäljning skall i många provinser ftö ta på allwarsamma swårigheter. Biskopen af Saragossa har utfärdat ett cirkulär till de andlige i hans dioces, hwari han befaller dem att blott gifva wika för magten. Biskopen af Jar mora har uppmanat till öppet motstånd, i an: ledning hwaraf en undersökning blifwit anbefalld. Ehuru arbetareupproret blifwit under: tryckt i Barcelona, synas carlisterne likwäl på: räkna nya oroligheter derstädes, få att de betydliga förstärkningar, fom garnisonen nyligen ers hållit, är en wäl motiverad åtgärd. Många fabriker äro Ännu stängde. — Spanffa fult: handeln drager betydlig fördel af orientaliska kriget. En betydlig mängd win och lifsförnödenheter af alla flag sändes från de östra och södra hamnarne til Krim. Bröderna Hierros band, fom nyligen oroc adt traften af Burgos, har enligt en telegrafdepesch från Madrid af d. 24 Juli blifwit ffingradt. Lugnet är nu allmänt. Hwarichanda. — Baron Salomon Rothschild i Paris skall enligt en till Frankfurt ingången telegrafdepesch hafwa aflidit. — Photografiska bilder af owanlig ftove lek. Uti ett af franska akademiens sista möten meddelade en af ledamöterne, hr Bisson, en af honom gjord upptäckt, enligt hwilken det med hjelp af collodium på spegelglas lyckats honom att frambringa photografiska bilder till en ftorlek af 3 sot, och han förewisade såsom bewis några bilder med en del af Louvren och panerama af staden Paris. 2z————— Dödsfall. Framl. Kyrfoherden i Ljungby, Professoru och Theol. Doktorn C A. Wahlboms efterlemnade Enka, Fru Dofs torinuan Ulrika Eleonora Wahlbom, född Ljungfelt, död i Broby prestgärd d 14 Juli, uti en ålder af 63 år och 6 månader; djupt sörjd af barn och barnbarn. Kongl. Opera-Sångaren RudolfWalin och Demoiselle Amalia Walin gifva Tisdagen den 7 Augusti å härvarande Theater en Musik-Soiree, hvarom vidare genom affischer skall tillkännagifvas. Sommar: Tbeater i Ramlösa. Söndagen den 5 Aug. 1855, gifwes i den s. k. Drottning Trädgården En Heprefentation. Närmare genom affischer. I. F. Johannesen. Aftonunderhållning a la Tivoli. Den till i Fredags annonserade Aftonnnderhällniug, fom i anseende till missgynnande wäderlek blef inställd, gif: wes Måndagen den 6 denues. Helsingborg den 4 Augusti 1855. J. F. JFohannefen. Kungörelse. Onsdagen den 8 instundande Angusti fl. 3 e. m. före rättas å stället offentlig auftien till bortarrenderande på ert är, räfnadt från den I nästfommande Oktober till fame ma tid 18356, af föder om staden belägna ntmarfsfarmer: