företogs stutning a tasta, betrwio Vet 1:ta ettert Kongl. priset, destående af en wacker Minie studsare, wanns af Handl. Moberg på 31 pos ints; 2:dra priset en wanlig stutsare wanns af Jägaren A. Nilsson på 30 points och det 3:dje en Jagtbägare af silfwer af Handl. O. Ekberg på 28 points efter omskjutning med Hr CEfe lund. Derefter företogs Fogelskjutning då Hand: landen Moberg blef Fogelkung för året. Säll: skapet fom denna gång war mer än talrift för samladt intog derefter middag, derwid med får skildt fästadt affeende vå dagens betydelse, en skål proponerades af Ordföranden Hr Professor Loven, för H. M. Konungen sällskapets höge beskyddare, hwilken under hurrarop och fanons skott dracks. På eftermiddagen företogs björn, vendel: och andra skjutlekar. Af Sällskapets äldre medlemmar woro endast några få når: warande, men det war ej utan intresfe att fe det största delen af nya generationen fom trädt i de äldres fotspår, ådagalade både färdighet och säkerhet i studsarens behandling. — Kongl. Maj:t har under d. 26 fiftl. Ar pril bewiljat Professoren C. A. Hagberg ett års tjenstledighet, räknad från den 1 näftfoms mande September. — H. K. H. Kronprinsen har under d. 21 Juni bewiljat Hist. Adjunkten, E. o. Professoren Cronholm afsked från def innehafda Ads junftgsbefattning här wid Universitetet. (L. W.) — Utrikkes Nyheter. Telegrafunderrättelser. Hamburg d. 3 Juli. Kejsar Napoleon öppnade i går lagstiftande församlingen med ett långt tal. Bland annat fade han: Ry land wägrar att inskränka fin sjömagt i Swarta Hafwet. Wi stå ännu på famma, punk fom förut och måste afbida huruwida Ofterriz fe will uppfylla fina ingångna förbindelser och förwandla den med oss afslutade traktat till en offoch defenfivzalliang, derest underhandlingar: ne ide skulle få ett lyckligt resultat. Han hope pades att de allierades wapen skulle krönas med framgång. — Franffa regeringen har förelagt lagstiftande församlingen följande lagförslag: angående ett lån af 750 millioner, skatt vå fvis rituosa och jernwägar, samt om utskrifning af 140,000 man. London d. 2 Juli. Lord Grosvenor har återtagit billen om söndagens belighållande. — Regerinaen har af parlamentet begärt ett une derstöd för lord Raglans familj. Samburg d. 5 Jul. General Pelissier rapporterar under d. 2 d:s, att ingenting af wigt förefallit. — Engelska parlamentet har bewiljat lord Raglans enka en årlig pension af 1000 p. st. och hans son 2000 p. st. Frankrike. Börfen Halle innehåller följande utför: liga telegrafdepsch angående det tal, hwarmed kejsar Napoleon öppnade lagstiftande förfam lingens session d. 2 d:s: Kejfaren beklagade först, att konferenserne i Wien olyckligtwis icke warit i stånd att tillwägabringa fred, och ne dersökte derefter, om Frankrike wid fredåwillforens uppställande ide warit nog moderat i fina påståenden. Frankrike oh England hade redan fjelfftåndigt uppnått de i dessa wilfor fordra: de fördelar, då österrikiska kabinettet uppkastade den frågan, om underhandlingarne ide åter kunde öppnas på grunder, fom redan förut har de blifwit formulerade på ett obestämt fått. — Frankrike och England hafwa icke sökt att brin: ga dessa fördelar och rättigheter till uteflutanz de giltighet, emedan de få mycket fom möjligt mille underlätta freden. Efter en förklaring af ne franskonaelska föorprinnarno ttusdo si ko;. git oss, att i förening med detsamma genom en traktat garantera Turkiets oafhängighet, och att för framtiden anse det såsom en casus belli, om Ryssland skulle öka sina skepp till ett större antal än det, som det hade före kriget. Men antagandet af ett sådant förslag år omöjs ligt, ty det skulle å ena sidan ide binda Ryfs land, och å den andra fe ut fom om man fantz tionerade Rysslands öfwerwälde. Kriget måste derföre gå fin gång. — Kejsaren yttrade der efter sitt hopp, att armeen snart skulle winna ett lyckligt resultat. Han appellerade till lan: dets tillgifwenhet med afseende på lånet. Ber tydelsefulla frågor, fom blifwit uppkastade i ut landet och ännu ide woro afgjorde, samt be: skaffenheten af förhållandena i det inre, hade hindrat kejsaren från att resa till Krim. Enligt en depesch i Hamb. MNacbr. lyder slutet af talet sålunda: Wid det förra lånet hade landet erbjudit 1700 millioner mera än han begärt; en del deraf skulle wara tillräcklig att upprätthålla Frankrikes militära ära och def rättigheter såsom en stor nation. Regerinz gen wille ide föreslå någon ertraordinår trupp: utskrifning, utan blott ett votum, hwarigenom hon bemyndigas att företaga utskrifningen ett är förut. Med afseende på de förelagda förslagen upplyser en depesch i 7D. H. att det ena af dem afser införselstullens och falu-afgiftend förs höjande på spirituosa, och det andra att infö ra en afgift af 10 proc. å behållningen af jerns banornas inkomster för godås och rasfagerares transporten. Paris d. 29 Juni. 3 tidningen te Pays läses: Bland de swåra förluster, fom wår ars mee led iden första kampen wid Malafowetor: net, beklagar man general Brunets död, fom föll i spetsen för fin division i det ögonblick, då han personligen kommenderade stormkolonnerna. Kejsaren har skrifwit till general Brunets enka följande bref, och hela landet förenar fig uti de deri uttalade känslor: Tuilerierna d. 25 Jus ni. Madame! General Brunet föll i det ögon: blick, då han gaf sitt fädernesland ett lysande bes wis på sitt mod och fin tillgifwenhet. Frank: rife, fom redan i lång tid räfnat honom bland fina tappraste förswarare, råknar honom nu bland dem, hwilkas förlust är mest smärtsam. Jag, som förstod att uppskatta hela förtjensten hos den, hwilken ni nu begräter, jag tager uppe riftig del i eder smärta. Mottag derföre bewifet vå min djupa sorg, lita på mitt synnerliga deltagande och War förwissad om min wåns skap. Napoleon. — D. 30 Juni. Ideen att sända en armee till Östersjön, har för detta år blifwit uppgij: wen; men en ny expedition af kanonslupar har nyss lemnat hamnen wid Brest. — Linjeskeppet St. Lvuis afgick d. 28 från Toulon till Krim med lifsmedel och amunition. — J Marseille förberedes inskeppning af 40,000 man. — Sedan i går äro ändtligen alla delar af expositionspalatfet öppna för publiken; på flera punkter äro likwäl arbetare ännu fysfelfat: te, och det dröjer wäl omfring Åtta dagar, ins nan de helt och hållet förswinna. England. Enligt engelska blad war lord Raglans död en följd af kolera, som bortrycker många officerare. ÅTimes fruftar mycket, att epidemien skall sprida sig, och att man då får att kämpa med en wärre fiende än ryssarne. — Lord Raglan har uppnått en ålder af 67 år. Den förenade flottan i Östersjön skall fan: nolikt snart försöka ett angrepp mot Kronstadt; man är i Et. Netersburg förberedd derpå. Tyskland. J Danzig hade koleran från d. 10 till d. 29 Juni angripit 119 personer, hwaraf 41 af: Ne till 60,000 man, hwilka bilda 80 bataljoner. Ryssland. St. Petersburg d. 23 Juni. Det synes fom amiralerne för den allierade flottan I år hade för afsigt att angripa Kronstadt. Sedan i det i förrgår blifwit anmält, att en eskader af f 26 krigsskepp, hwaribland 8 kanonbåtar och de inwäntade Möfarbåtarne, wisat fig, begaf storfursten Constantin fig till Peterhof och derz: ifrån på fin jakt till Kronstadt. Den fiendtliz s ga flottan lade fig i hästskoform kring westliga udden af Kronstadt och utsände mot norr och I wester ängbåtar. Under deras förra befök frame 4 trängde en dag en franff fregatt tillika med twå ångfartyg till 25 werst nåra fortet. Win: den blåste mot Kronstadt. Det wakthafwande ångfartyget signaliserade. Man trodde att frez gatten skulle drifwa in i en korseld, då dem åplötsligen wände få fort och hastigt, såsom det heter i den ryska berättelsen, att det såg ut fom den wände fig på hålen, utan att beffrifs wa någon båge. Det war ett segelskepp. Wid kuststäderna af finska wiken kamperar gardet i echolonwis. Alla besök på kamperingsställena I få wäl fom forten och på flottan äro förbjuds: na. Blott ångfartyg föra nyfikne ut till Pes terhof och göra en tur emellan flottan och forten.. — D. 26 Juni. Från Kronstadt förmäles! under d. 23, att den fiendtliga flottan Håller fig I stilla på fin ankarpla:s, men några kanonbätar: hafwa gått åt norr, der de blefwo emottagne af elden från wåra ångkanonbåtar och fnart i drefwos tillbafa till fina förra pofitioner, Hwarjehanda. — En kolossal bankrutt. Den förut oms: talta bankrutten af det 200 år gamla bantiers huset i London, Stratham Paul, Bates et! Comp. år både i och för, fig och till fina följs: der af stor betydelse. Skulden skall belöpa sig till 700,000 p. st, och tillgångarne äro få obetyds liga, att Creditorerne icke hafwa utsigt till att: rädda det minsta. Men den allmänna bantes crediten har derigenom lidit ofamligt. Det är: redan fullkomligt bewisadt, att en bedräglig banks : rutt blifwit begången, och att bankruttörerna I redan 20 år hafwa warit insolvente. De hafs: wa icke blott begagnat de kapitaler, fom de hade: att förränta, u an äfwen de depositioner, som warit åt dem anförtrodde att förvara. Alla cheferne för bankierhuset äro arresterade; den ene af dem, fir Paul, slapp undan genom poz: lisens eftergifwenhet, men infann fig sedan fris : willigt. Denne fir Paul, fom war den egents : lige ftyreåmannen för affärerna, war känd får fom en börsnotabilitet, fom gaf ytterst briljanta middagar och degutom lefde vå en utomordente : ligt stor fot. Ånnu dagen förrän huset upps gaf fin stat, gaf han ett lysande gästabud. — För att rätt kunna bedöma följderna af denna bankrutt, är det nödwändigt förklara huru det förhåller fig med engelska bankierwäsendet. Man wet att minsta antalet af engelska folket har kontanta penningar efter wärdefulla papper hems ma i sitt hus, utan deponerar dem hos fm banz fier, fom besörjer alla utbeialningar för depoz nenterne. Deria system eger rum i en sådan utsträckning, att nästan alla familjer kontrollera sina löpande utgifter genom en s. k. Check på sin bankier. Hwem som blott har 10 p. st. i kassa skyndar ått aflemna dem till en bankier. Det gifwer en man ert wisst anseende, når ban fan hänwisa sin hökare eller fin ffråddare till fin bankier, om den summa, hwilken han deroz nerat, är än få liten, och det ökar hans credit. Bankieren, fom emottager dessa deposita utan räntor, kan göra dem fruktbärande för sig sjelf genom att discontera med dem och genom att utwidga sina operationer. Huset Strathams fall har skakat detta system i sina djupaste grundz malar Alla fynda att indraga fina deposita