nerna, smöret och äggen. Hon har sjelf beräknat sina utgifter till fådana småsaker sami för porto till 6 spd. 23 sk. En wase, hvars uti hon en gång gaf mamsellen blommor, en lampa, fom bon tilll) stållde henne för att derefter taga mått till en lampskärm, en glada wase, hwaruti hon bragte henne windrufwor, få wål fom det pelsak werf, hwilket hon bar till mamsellen, för att deraf wälja en presl sent, war alltfammans lånt hos köpmån i andras nanm, hos hwilka hon föregaf sig tjena, och återburet. Någon egentlig fördel af det utöfwade bedrägeriet, anmärkte: aktor inför högsta domstolen, fan Gretha swårligen hafwa haft, ocht det år wäl ide osannolift att det förhåller fig få fom hon säger, att hon, fom blott hade 8 spd. i årlig lön, fom i skuld genom de presenter, fom hon i K:s namn bortgaf. Wäl kunde det fynas, somi om hon welat socka penningar från mamsell Ponnert, då hon una der K:s föregifna wistande i Christiania berättade henne hiftorien om pigan och de 600 ipd, men den tilltalade har enftändigt nekat, att hon sökte förmå mamsellen att anskaffa De 400 spd., och beråtet tade dessutom sjelf för mamsellen, att bemälte piga och barn woro döde. Hennes motiv till hela historien synes snarast hafwa wariti det romåntiska och intressanta derwid. Hennes uppfinningar och påfund hafwa warit få mångfaldiga, ant det här ide warit möj ligt att anföra dem alla. Wid frågan om, huru hontillsammans med mamsellen kunde gråta få uppriktigt öfwer K:s sjukdom, van rade hon, att hon gret af ånger öfwer den affär, hwaruti hon inz wecklat fig. J affeende på det besynnerliga deruti, att mamsell PRonnert och hr Ulrich woro få lättrogna och ända till sista ögonblicket fästad lit till alla den tilltalades historier, anmärkte aktor, att detta dels funde förklaras genom det romantiska i förhållandet och det obe: gripliga i kärlekens wäsen, dels äfwen derigenom, att de woro frem mande och obekamta med wåra förhållanden. Mamsellen har får lunda sagt, att hon wäl fann det befynnerligt, att K. stulle ffrif: wa till kungen sjelf efter ett kungabref och derför betala 200 spd., under det andra fingo det på stället; men, säger hon, jag funde ide weta, huru det förhöll fig i ett fritt land. Att de tyska wera fen woro skrifna med olifa stilar och skiljaktige från alla de norffa brefwen, lifafom att alla de af K:s moder och syskon undertecknad hälsningarne, så wäl som brefwen från Charlotte woro skrifna me samma hand som Wollert Emil Kt:s egna bref, kunde ide war päfallande för mamsellen eller Ulrich, som begge woro ofunnige i norska språket och naturligtwis utan bildning. Ett och annat witt: ne, åt hwilka mamsellen anförtrott fin förlofning, uppkastade tvif: wel om dess riktighet, men hon war stark i fin tro. DÅ det yt: trades, att K:s fon ide hette Wollert Emil, utan Hans, fade hon att han hade alla dessa namn, och att de första, fom hon af Char: lotte hade hört, brukades i familjen, namnet Hand deremot i hans deln. Då det sades, att den unge K. ide war ijuk, wille hon ide tro det. Framförallt mente aktor, att om än mamsellen och hr Ul: rich warit lättrogna, borde det warit få mycket mera skäl för der listiga tjenstepigan att ide bedraga dem. Den anklagade hade åf: wen, om hon än ide sjelf skördat nås . fördel af hela affären, de dragit mamsell Ponnert och hr Ulrich förlust, hwilken mamfellen uppgaf till 533 spd., ehuru både hon och hr Ulrich afstodo från er: sättning. Med synnerligt afseende på den långa tid, hwarunder den anklagade fortfatt sitt besrägeri, ansåg aftor att inga förmil trande omständighe er woro ,örhanden, ehuru hon, fom war föd år 1821, af personer, hos hwilka hon tjenat, erhållit goda beg — Aftor anfåg äfwen att Molbach måfte hafwa funnit ate samman hanget ide kunde warariktigt, och att han, som skrifwit alla bref: wen, derföre borde straffas. J högsta domstolen blef Mölbach frifänd men Gretha Johanne Gregoriusdotter deremot ådömd ett års straffarbete. —L MN ig de. Vice Häradshefd Gustaf Magnus Engzell och Marie Sofi Sjöstedt, I Lands krona d. 23 Juni.