Hwarjehanda. — Klipp-inffrifterna på berget Sinai. Det har längg warit kändt att klipporna hela mil omkring Sinai, och i synnerhe de, hwilka Jsraeliterna måste hafwa tågat förbi under fin färd i från Egypten, äro betäckta med iaskrifter. Dessa inskrifter äro blan dade med figurer och bilder, utförda i den råaste stil och föreställl lande kameler, hästar, åsnor, getter, ormar, fåglar, och menniskoi olika ställningar, ganska ofta i en tillbedjande. Längs Wad Mokatteb eller den Skrifna Dalen betäcka de klipporna på en sträcke af 10 eller 12 (engelska) mil, och funna räknas i tusendetal. DJ äro understundom af en ganffa betydlig längd och trettio eller fyr ratio fot i höjd. Några äro på Grekiska eller Latin, och fynasd idd wara äldre än ifrån det femte eller sjette århundradet; några fe andra hafwa ögonskenligen blifwit gjorda omkring början af wå! tideräkning; men det ojemförligt större antalet hänföres till en tid. punkt, liktidig med de äldsta Egyptiska fornlemningar, eller med ani dra ord, de hafwa blifwit tillskrifna Jsraeliterna under den långg tid som de tillbragte wid bergets fot. Den första underrättelse fom wi hafwa om dessa inskrifter AÅ ungefär ifrån år 535, då de sågos af en kristen köpman wid namn Cosmus Jndicopleustes, på hans återkomst från en resa till Jndien Afwen då syntes de wara ytterst gamla och den skrift, på hwilken de woro affattade, war okänd. Några Judar i sällskapet ugåfwa fig likwäl för att hafwa läst dem och fade att de handlade om de ras förfäders wandringar i öknen; och Cosmus kom till den slu satsen, att de woro skrifna af Jsraels barn under Moses. Denna berättelse år utaf wigt, emedan den wisar att de icke allenast wor till wid denna aflägsna tidpunkt, utan äfwen att deras ursprung förlorade fig i den aflägsna forntiden, få att deras härstammand ifrån judarne under tåget genom öknen syntes icke allenast troligt utan äfwen sannolikt. Cvosmuds afhandling fortfor emellertid ar finnas i manuscript och ingen widare kännedom togs om dessa sa fer under en tid af nära 1200 år. Ar 1722 tågade en franciscanermunk, citerad af Laborde, ge nom dessa dalar med en karavan och blef slagen af häpnad önver de många inskrifter fom han såg. Han säger: ehuru wi had mån ibland of fom förstodo arabiska, grekiska, hebreiska, syriska koptiska, latinska, armeniska, turkiska, illyriska, tyska och böhmiffd språken, fanns der dock ingen som hade någon kännedom om d skriftecken som woro inristade på dessa klirpor, med så mycket ar bete, i de land hwarest der finnes ingenting hwarken till att ät eller dricka. Omkring denna tid rigtades westerlandets uppmärksamhet på dessa hemlighetsfulla inskrifter genom utgifwandet af Cosmuses arn bete, i hwilket de äro beskrifna. Dr Clayton, biskop i Clogher, öfz wertygad att de woro ett werk af Jsraeliterna, såsom Cosmus upp! gaf, utsatte en belöning af 500 Pd Sterl. för den fom medförd i afskrifter af dem till Europa. Pocacke, Montagne, Niebuhr oc Burckhardt, eggade ännu mera nyfikenhet n, genom att aftfrifrod några få ibland dem och lemna beskrifning på andra; men föga blef gjordt före 1820, då G. F. Gray och hans reskamrat Indade: afteckna etthundradesjuttiosju, på ett okändt striftspråk, och några fi andra af ett mindre gammalt datum på grekiska. Sedan materi alerna för studerander af inskrifterna på detta fått blifwit ökada försökte åtskilliga lärda i Frankrike, Tyskland och England att re dogöra för deras tillfomft och uttyda deras innehåll. Professer Bee i Leipzig fom till den slutsats att de woro ett werk af kristna pili grimer — en mening fom nu allmänt blifwit uppgifwen såsom o hållbar, af många skäl; bland annat derför att de synbarligen äri ett werk af ett enda tidehwarf, och pilgrimer under många århun draden icke skulle kunnat frambringa det antal som ännu finnes widare emedan den höjd på hwilken många ibland dem befinna si måste hafwa fordrat en tillrustning af rep, stegar och ställningan