wer furst Gortschakoff garnisonens förlust från d. 11 till d. 15 till 7 officerare och 466 soldater döde, samt 40 officerare och 1899 fols dater fårade, hwarefter han flutar berättelfen med följande ord: Då man ser garnisonens munterhet, man kan nästan säga glädje, wid de mest tröttsamma arbeten, som utföras oafbrutet om natten under den häftigaste eld, hwilken nu har warat öfwer 6 dagar, måste man wara stolt öfwer att kallas ryss. Det berättas att ryssarne wänta 50,000 man förstärkning, hwaraf största delen redan skall hafwa inträffat. Haily News will weta, att de allierade erna konsentrera fina stridsfrafter wid Tschernaja för att leverera ryssarne ett flag på öppna fä tet. Frankrike. Såsom wi redan i föregående nummer berättade gjordes d. 28 April i Paris ett mordförsök emot kejsar Napoleon. Europa fan lyckönska fig, art lönnmördarens Fula förfelade sitt mål. Hade resultatet blifwit ett annat, hwem wet, om denna fula icke ännu i elfte timman hade nödgat Europa att sluta en fred, sådan fom Ryfland önskade den? Möjligheten deraf, att kejsar Napoleons plötsliga och wåldsamma död åter skulle hafwa kallar de revolus — Å tionära passionerna i Frankrike till lif, ligger blott alltför nära, och fåfert kunde i närwarande ögonblick ingenting wara mera önfts wärdt för ryska hofwets politik än ett förnyadt utbrott af revolus tionen. Wi förbigå helt och hållet den werkan, fom kejsarens död omedelbart skulle utöfwat på fortsättningen af kriget, emedan han war själen i alliansen; wi wilja ide omtala, att England i det fallet skulle ftått mer eller mindre isoleradt och wara urståndsatt att bära krigets bördor, samt att Österrike mindre ån någonsin förut skulle fett fig föranlåtet till det wågsamma steget att draga fwårs det mot Ryssland, — långt wigtigare och mera afgörande skulle de politiska werfningarne af en dylik händelse hafwa blifwit. Annu är Österrike ide omedelbart förbundet att aktivt uppträda mot Rygs land, och huru stora de faror ån äro, hwarmed detta land hotar detsamma wid Donau och i Swarta Hafwet, kan det dock ide bes twiflag, att farorna af en fransk revolution skulle i Wien anses för wida större och betydelsefullare. De möjliga följderna ligga i detta fall i öppen dag. J stållet för den europeiska föreningen mot Ryssland skulle den heliga alliansen emellan de tre stora östliga magterne hafwa blifwit fastare sammanknuten än någonsin förut. Ryssland skulle då ånyo hafwa blifwit de konservativa intressenas beskyddare, och sedan det gjort Österrike nägra obetydliga medgifs behag. skulle det åter kunnat handla och wandla i Orienten efter ehag. Engelske, österrikiske och preussiske gesandterne i Paris hafwa jemte flera af de wid franska hofwet ackrediterade diplomater lyds önskar kejsaren i anledning af hang underbara råddning. Senaten har likaledes lyckönskat kejsaren fom beswarade densamma på föl: jar de fått. Jag tackar senaten för de känslor, fom den uttalat. Jag hyser ingen fruktan för mördare. Det gifwes menniskor, som äro redskap för försynens beslut. Så länge jag icke uppfyllt min mission, år jag ide blottställd för någon fara. Samma dag fom mordförsöket skedde mot kejsaren war han om aftonen i Opera Comique. Mördaren år en italienare wid namn Liverani eller Laverini, skomakare till professionen samt nås gra och trettio år gammal. Han war bewäpnad med 3 pistoler, af hwilka den ena hade twenne pipor; med den sistnämnda sköt han på kejsaren på 5 eller 6 stegs afstånd. Han blef arresterad af 2:ne mån i blous och lätt sårad wid den derigenom föranledda striden. J de med honom håällna förhör skall han hafwa yttrat, att han famma dag fom Rom år 1849 intogs af franska trupper, vus rit att döda chefen för franska regeringen. Han war försedd med ett piemontesiskt pass, och man har anledning tro att han nyligen i ankommit från London. Natten emellan d. 28 och 29 företogs måns ga arresteringar af fremmande flyktingar, fom uppehålla fig i Pas: rig. Befolkningen har på det mest lifliga sätt uttalat fin indigs: nation. Paris d. 29 April. Mordförsöket mot kejsaren föröfwades wid öfra ändan af elyseiska fältet. Lejsaren, fom red denna wåg för att från Boulogner-fogen afhemta kejsarinnan, befann fig Ii sällskap med några adjutanter. Då mördaren såg kejsaren komma, lemnade han trottoiren och närmade fig kejsaren på 10 eller 12 steg, under det han höll högra handen under paletåen. Kejsaren, ide: anande något ondt, trodde att man wille öfwerlemna en böneskrift; men mördaren framdrog plötsligt en pistol och aflosfade den mot fejfaren, likwäl utan att träffa. Twenne mån blouser, chefens för hemliga polisen agenter, störtade efter första skottet genast på mördaren och hindrade honom från ar lossa ett nytt skott. På samma tid störtade ur en af de kejsaren åtföljande wagnar lifvafz ten Allessandrini. sprana mot mördaren och aaf honom ett styna i