A ESRRSTS had th AAA ROR fartäfeh-eld, fyra starka angrepp på dem. Dessa angrepp slogos tillbaka af franska trupparne, af hwilka 150 man gjordes oftrids bara. Sedan def har ingen allwarsam fäktning egt rum. De als lierades dagliga förlust uppgifwes till. omkring 100 man ostridbara. Fronten af karantänsfortet är helt och hållet förstörd och alla öfris ga förswarswerken skadade. Fienden beswarade blott om natten de allierades eld. Den uppblötade jorden förswårade belågringåarbe: tena betydligt, och blott med stor ansträngning och beundranswärd djerfhet har det lyckats att gräfwa trancheen i fjerde parallelen. Österrike. Wien d. 24 April. Oesterr. Corr. yttrande om underhands lingarne lyder ordagrant sålunda: Kongl. storbrittanniske ministern lord Russel har i går anträdt sin återresa till London, och kejserl. franske utrikesministern hr Drouin de PHuys ffall i morgon lifa: ledes lemna Wien, för att begifwa fig till Paris. Utan att mig: fänna ställningens allwar wågar man hysa det grundade hopp, att de mundtliga berättelserna af de begge westliga stormagternes mir nistrar angående förhandlingarnes gång genom brittiske folonialministeens wäl berättigade inflytande hos drottning Victorias far binett och genom det förtroende fom fejfar Napoleon wisat den uts märkte statsman, hwilken personligen deltagit i konferensens arbez ten — skall det började fredswerket snarast funna befordrad. Tons ferensen är ingalunda slutad, den skall twärtom fortsätta fina förs handlingar. Frankridke. En korrespondent berättar från Paris under d. 23 April, att regeringen sysselsätter sig mycket med de arbetande klasserna, emedan den dyra tiden hunnit till den punkt att det nästan ide mera är möj: ligt för de simplare klasserna att spisa kött. Oaktadt införseln af boskap blifwit frigifwen, stiga priserne oupphörligt. Under de sista 14 dagarne hafwa de nödwändigaste lifsmedlen stigit 10—15 proc. Den förestående expositionen, till hwilken man wäntar en stor mas: fa främmande, har utan twifwel bidragit mycket till prisstegringen. Hwad regeringen ernar göra, wet man ännu ide, men forrefpons denten tror, att blott ett radikalt medel gifwes, nemligen frigifmandet af flagtarsrörelfen. Regeringen skall äfwen wara betänkt på medel att skydda de fremmande, fom komma till Paris under exe positionen, mot de goda parisarnes prejerier. Det omtalas uppråts tandet af speciella polisbyråer, hwarest de främmande funna anför ra sina klagomål och reklamationer. J Moniteur läses: Kejsaren och kejsarinnan ankommo d. 22 fl. half 7 e. m. till Paris, och blefwo på jernbane-gården es mottagne af ministrarne, marskalfen Magnan, general Lawoestine m. fl. Engelska gesandten Lord Cowley hade äfwen infunnit fig. Befolkningen helsade deras Majestäter med den mest lifliga adla: mation. Enligt en korrespondens från Paris i Köln. Jeit. bereder man fin i Frankrike på ett allwarsamt och långwarigt krig. Kar valleriet skall förstärkas med 30,000 hästar, eller hwarje favalleri: regemente med twå eskadroner. Dessa skola blifwa hemma såsom reserv och för närwarande icke sändas till utlandet. Dessutom haf wa uppköpts 60,000 hästar till artilleriet m.m. YWidare fysfelfåtrs ter man fig med organisationen af cadrerne till det mobila natioz nalgardet, hwilket är bestämdt till att remplacera garnisonerne i fästningarne, derest hela den aktiva armeen skulle komma att rycka i fält. Bildandet af ett stort läger emellan Valenciennes och Lys on år likaledes definitivt beslutadt. Detta läger eller rättare den: na armee skall räkna 75,000 man. Lägret i Sathonay i i närheten af Lyon skall bringas upp till 50,000 man. Senatorn, general Au pick, som gåller för en utmärkt officer, skall utnämnas till chef för orientaliska armeens generalstab. Ryktet förmäler, att före kejsarens afresa skall utfärdad ett dekret, hwarigenom Paris skall förklaras för krigsplats (place de guerre), en åtgärd, fom ide bör förwerlas med ett belågringstillstånd, men fom blott gifwer militärmagten wissa privilegier, utan att derföre göra ingrepp i den civila magtens myndighet. — 2 S ÅT ert (Caran 3S. 5 62— 3 . —T—AA, —