wiljat e. o. rofessorel Al. — MER re 29— tMN? voctorseliniceg-befattningen wid härw. lazarett till d. 1 nästk. Juli samt förordnat chirurgie doc. C. J. Ask att under tiden upprått: hålla de cliniska föreläsningarne å chirurgiska afdelningen af las zarettet. Ä ö H. Å. H. Kronprinsen, univ. kansler, har uppå derom gjord underdånig ansökan bewiljat professorn doctor Johan Rabben afsked från adjunkturen i theoretisk medicin härstädes, med åtnjutande för framtiden af det anflag, ftort 780 rdr bfo årligen, rifets ftånder honom anwisat. Fatalierna till denna adjunktur beräknas ifrån den 16 dennes. ö ö — Domcapitlet i Linköping har till gvmnafiizadjunkt wid der: warande gymnasium utnämnt och förordnat docenten i philojophiens historia wid detta universitet, Magister Johan August Ahlander. — Första theologie professionen härstädes, hwars läroämnen för närwarande utgöras af kyrkhistoria och symbolik och hwarmed domprostbefatlningen i Lunds stift är förenad, har blifwit ledig förs flarad och sökes hos consistorium academicum majus härstädes ins om 60 dagar ifrån d. 16 d:s. (L. W.) Utrikes Nyheter. Helsingborgspostens Telegrafdepescher. Hamburg d. 24 April. En pålitlig privatdepesch i Börfenhals le förmäler, att en konferens egt rum d. 23, hwilket ännu uppe: håller fredsförhoppningarne. — Russel skulle afresa i dag, men Drouin de PHuys qwarblifwer ännu i Wien. — J Baris bibehåller fig ryktet om Napoleons resa till Krim. — Från Petersburg förmäles d. 24: Gortschakoff rapportes rar under d. 19 d:s: Den fiendtliga elden har d. 16, 17 och 18 warit mindre ihärdig än förut och har beswarats med framgång. Skadorna hafwa om nåtterne blifwit reparerade. Sistl. natt gjor: de en bataljon ett lyckligt utfall, för att förstöra de längst frams ryckta approcherna. På det hela har ganisonens förlust warit min: dre betydlig än föregående dagar. Wien d. 24 April. Rysslands swar har hitkommit; det är afslående. Konferenserne äro uppskjutne. Dresden d. 24 April. J detta ögonblick hitkommer lord John Russel med familj. England. D. 18 April blef fransmännens kejsare på slottet i Windsor installerad såsom riddare af Strumpbandsorden. Uiom prins Als bert woro 16 riddare i full ordensdrägt närwarande i thronsalen under drottningens presidium. Ceremonien börjades dermed, att ordenskanslern, biskopen af Oxford, uppläste ett på drottningens bes fallning affattadt tilläg till ordensstatuterna, och förklarade kejsaren för ordensriddare. Derpä fördes kejsaren af de wwenne äldste nävar rande riddarne, prins Albert och herrigen af Cambridge, med or densembetsmännen i spetsen in i thronsalen, der riddarne emottogo honom stående och han intog fin plats på högra sidan om drotts ningens thron. Kejsarinnan och de fongliga prinsessorna hade res dan förut blifwit införde i thronsalen, hwarest för kejsarinnan och hertiginnan af Cambrigde woro anbragte säten i närheten af tbros nen. Sedan drottningen meddelat kejsaren hans utnämning till riddare af Strumpbandsorden, öfwerlemnade wapenkonungen åt hen: ne strumpbandet, bwilfer hon sjelf, biträdd af prins Albert, fästade under kejsarens wenstra knä, hwarefter hon kastade ordensbandet öfwer kejsarens wenstra axel. Ordenskanslern uppläste derefter löftet, och sedan drottningen gifwit fejsaren riddarslaget, slutades ces remonien met lyckönskningar af de närwarande till den nye riddas ren. Om aftonen war gallasdiner i St. Georgssalen, wid hwilken äfwen hofmarskalken i drottningens namn utbragte kejsarens och fejsarinnans skål. Efter dincen gafs concert. Till kejsarens emottagande i City följande dagen woro åter de mest lysande förberedelser widtagna. Från fydwejt-bane-ftationen wid Vaurhall ända till Buckinghampalatset woro nästan alla hus prydda med flaggor, äfwensom husen wid de gator som fejfaren skulle passera vå wägen till Guildhall. En betydlig polisstyrka upprätthöll ordningen öfwerallt. Serdeles lysande mworo deforatios nerna i närheten af Guildhall och i denna byggnad, framför wil: fen blifwit uppbyggd en pavillon, fom kunde rymma 1200 vperfos ner. Engelska, franska och turfiffa fanor omwerlade med City of Londons och Frankrikes wapen. Namnen Alma, Jnkerman och Balaklawa woro anbragie i de öfwersta fönstren; dock saknades å andra sidan icke heller talrika fredsemblemer såwäl i som utanför Guildhall. Fransmännens kejsare och kejsarinna med svit lemnade tillika med drottning Victoria och prins Albert slottet Windsor kl. half 12 f. m. och blefwo på stationerna och långsåt jernbanan emottagne med nästan oafbrutna hurrarop från den talrikt förfams lade folkmäångden ända till Vauxhallstationen, hwarifrån de i wagn