att om man klyfwer en sparris och lägger stenen deri, så skall man finna den upplöst på mindre än en fjerdedels timma. — Medel att åter göra skämdt kött anwändbart. Man lägger det skämda föttet, fom man åter will göra amvändbart, i en med watten fylld kokkittel. Så snart det uppfofar, skummas det wäl. Derefter kastar man ett hårdt, glödande, ide mera rys fande träkol i kitteln. Man lemnar det deri 2 eller I minuter och det har då dragit till sig all elak lukt bäde från köttet och spadet. Will man steka köttet, få uppkokas det förut. Sedan fpadet olifwit skummadt, faftar man likaledes ett glödande träkol deri. Efter förloppet af 2 minuter upptages köttet, torkas och stekes. Samma förfarande fan man oc amvända med något gammal fiff. — ESparrisfrö såsom Kaffe. J stöd af Liebigs upptådt, att sparris innehåller samma egendomliga ämne som kaffe och the, nemligen taurin, beredde en engelsk fonftsgartner af späda fparriss skott faffe, fom dock hade en alkalisk smak. Derefter anwände han mogna sparrisfrö till kaffeberedning. Dessa skola rostade och mal: na hafwa gifwit ett starkt doftande kaffe, hwilket swårligen kunnat skiljas från det finaste Mocca. — Om morötter. Dr Sprengel meddelar i Oftfeegeitung, att han redan sedan 5 år får morötter ibland raps, walmo, råg och hwete. Han låter dem blifwa stående i jorden öfwer wintern och upplöjer dem på wåren för att anwända dem till hästars, kors och göd-baggarå utfodring. Hitintills hafwa morötterna aldrig lidit af winterkölden och alltid gifwit god afkastning.