nom England, för att grundligt lära ig känna sitt lands tillstånd, och i samma afsigt gjorde han åren 1810 och 11 en resa genom södra Europa. År 1812 trädde han först in i parlamentet såsom Torypartiets kandidat. Hans wänner blefwo honom emellertid icke trogne, då det snart wisade fig, att hans radikala åsigter, ifynners het med afseende på en reform i skolwäsendet och andra sociala reformer, föga öfwerensstämde med deras. J följd häraf blef Herr Hume i 6 år utesluten ur underhuset, och först år 1818 blef han åter wald till parlaments-ledamot för waldistriktet Aberdeen, hwars till Montrose hörer. Emellertid werkade han isynnerhet ifrigt fås fom ledamot af central-fommiteen för utbredandet af lantasersia skolsystemet, liksom han äfven sökte befordra upprättandet af fpare banker. Förnyade försök att låta wälja fig till ledamot af oftinz diska fompagniet misslyckades, emedan man fruktade för hang res formatoriska bemödanden. Sedan 1818 war han med forta afbrott ledamot af underhuset, liksom det slutligen äfwen lyckades honom att blifwa wald till ledamot af ostindiska kompagniet, och i begge funktionerna utwecklade han en rastlös werksamhet för att afffatfa missbruk af alla flag. I underhuset talade han oftare oh längre än någon annan ledamot af hufet och låt aldrig missleda fig genom yttranden af missnöje öfwer hans förslag. J många år stod han såwäl i oftindiffa direktorium fom underhuset ensam i fina bemödans den att utwerka afskaffandet af ostindiska kompagniets handelåmonos polium. På jamma fått gick det honom med hans förslag angår ende genomgripande reformer i armeen, i flottan och i nästan alla civila departementer, i de andliga domstolarne, i civil: och fremis nal-lagftiftningen, i tull-, ffattes och statsräkenskapswäsendet, hwilka förslag blott långsamt gingo igenom. Under alla förhållanden wifade han fig såsom en konseqvent motståndare af alla sinekurer och monopolier, och i många rigtningar lyckades det honom att göra ut på dem. Partiman, i detta ords egentliga betydelse, war han icke. Han arbetade hwarken för Whigs eller Torys, utan lät sitt fäderneslands intresse wara enda rättesnöret för sitt handlingssätt. De uti en telegraf-depefh omtalade oroligheter i London med anledning af de höga brödpriserna, hafwa warit obetydliga och in: skränkte a till plundrandet af en bagarbod. Twenne ångkanonbåtar, Recruit och MBeafel, utrustas i största haft för att hindra de i neutrala östersjöhamnar dfwenrwvins trande ryska skepp från att undkomma. London d. 23 Febr. Lord Palmerston har i parlamentet förs klarat, att lord Russels instruktioner bemyndiga honom, att under: handla på de af förre utrikes ministern lord Aberdeen bestämda grunder. — Timed tror, att Palmerston icke fan förlita fig på ett sammanflickadt kabinett, och att slutet på leken skall blifva, att Derby och konsorter åter komma till rodret. Derest parlamentet wisar swaghet, skall der wisa sig kraft Hoå folfet, och de redan tillkännagifne folksamlingarne i de större städerna wisa, att man börs jat förlora tålamodet. Frankrike. Paris d. 24 Febr. Lord John Russel har haft audiens hos kejsar Napoleon och i dag lemnat Paris. — Det försäkras att lor den afrådt fejsaren från resan till Krim, och efter all sannolikhet skall denna resa icke heller ega rum. Rysaland. Petersburg d. 22 Febr. Furst Mentschikoff rapporterar uns der d. 12 d:s: D. 30 Jan. lyckades det of art uppiäcka de uns derjordiska arbeten fom fransmännen anlaggt i rigtning mot fåfts ningswerken omkring Sebastopol. I rått tid widtagna förfigtighetåmått gjorde det för oss möjligt att redan d. 3 d:s med tillhjelp af en ängmina förstöra en del af fiendens gallerier. D. 7 d:s förs sökte fransmännen att anwända samma medel mot wåra fontras minor; men detta försök gick få olyckligt att det utföll till deras es gen skada. 2 dagar sednare sågo wi of iftånd att, genom fprångs ningen af en ny mina, ännu mera förstöra fiendens anläggningar. Wårt artilleri beswarade med framgång de belägrandes eld och om natten fortforo afdelningar af friwillige att oroa dem i deras löp grafwar, och twingade dem att skynda till wapen och upphöra med deras arbeten. FJourn. de Petersb. innehåller en cirfulår-depefeb, fom Ned selrode afsändt till ryska gefandterne angående Sardiniens off: och defenfiv-alliang med westmagterne. Bland annat heter det deruti, att det är obegripligt, huru en i fred lefwande stat fan sända trups par till Nysslands fiender, utan att först förklara krig emot dets