ler wagnar, mina fläder fota mig h0gåt 00 fler dn not tå makare blott hundrade, — jag har saledes inga behof och b:ott få käpphästar. Dessa äro emellertid mycket dyrbara, säger man. Ja, det fan jag ide neka; jag har t. ex. det liebhaberi att betala skuld, som jaa till största delen icke har gjort, och detta liebhaberi fostar mig 300,000 fr. Låt en annan, fom ide har min arbetskraft, förs söfå att förtjena få mycket med sin penna, at han fan betala dens na skuld! Jag will berätta, huru jag bär mig at: Af De 24 timz mar, fom dygnet har, anwänder jag 12 till arbete, 3 för läsning, 2 för spisning och konversation och 1 till promenad, — inalles 18 timmar, och jag har säledes 6 qwar för sömnen. Huru mydet man fan utråtta med 12 timmars arbete och tre timmars läsning, förstå de fleste ide. Med 12 timmars arbete hwarje dag kan man strifwa 50 band och twå, tre, ja till och med fyra theaterpjeser om året; genom tre timmars läsning förbereder man 50 band och 4 theaterpjeser till nästa år. Sålunda har jag t. ex. hela indiska, ryska, engelska, tyska, spanska theatrarne o. s. w. i hufwudet. Det fom ide är öfwersalt på franska, har jag låtit öfwersätta och derz för måhända utgifwit 20,000 fr. Det är också en fäpphast. Ons skar nu en theater en pjes af mig, lika mycket till hwilfen tid, om ett helt eller halft år, om tre weckor eller ätta dagar, så fär den pjesen på bestämd tid. På grund af den ftora lätthet, hwarmed jag kan tillegna mig allt, och som naturen och arbetet gifwit mig, blifwer boken eller pjesen icke bättre och icke sämre, om den skrifwes inom ett år eller inom en wecka; ty det foftar mig aldrig mera tid än den, fom jag behöfwer för att nedskrifwa mina tankar. Unved: lingen sker i mitt hufwud nästan af fig sjelf, utan att jag tänker mycket derpå. Nu skall man måhända säga: Godt, du tilljtår fås ledes, att dina böcker och pjeser äro sammansatte af utdrag ur ans dra böder och af minnen. Min Gud! man fe fig dot vm, — Menniskan uppfinuer ingenting. fwen då Gud skapade mens niskan, uppfann han ingenting, han skapade henne — efter sitt bes låte. Menniskan lärer och kombiunerar; hennes uppfinningsjörs måga är icke annat än en sammansmälining af det, som hon wet, med det, som andra weta. Formen, som hon gifwer det, hwilket hon tillegnat sig, förhöjer eller förminskar detsammas wärde. Den rikaste fantasi skulle snart wara uttömd om den icke erhöll näring från andra häll. Rhenfloden upptager från sitt ursprung till sitt utlopp många floder, åar och bäckar; beröfwar detta floden något af dess majestät eller sköna utseende? Nej. Floderne, som nära den, förlora sitt namn, så snart de hafwa blandat sig med dess watten, och Rhen förblifwer den stora herrliga flod, som wi alla känna. Detta skulle ide wara fallet, om de andra floderna ide Hade till: fört den sitt watten. — Finskt omdöme om Sweriges yttre ställning. Man läser i Helsingfors Tidningar i en allmän återblick på året 1854 följande: Sweriges neutralitetsförflaring, för hwilken de förfams tade ständerna genom en deputation till konungen uttalade fin tad: samhet, har ej funnit bifall hos alla partier. För att wara rätts wis, måste man erkänna traditionernas makt och det gamla fwens sta wikingalynnet, fom i både äldre och nyare tider fört Swerige till glans och wälde utöfwer def materiella tillgångar, just genom fin egenskap att mera känna och handla, än lugnt öfwerwäga möj: liga följder på politikens wågskål. De finnas wäl oc, hwilka, anse ett urländskt krig wälkommet såsom afledare för inre gåsningsåms nen, hwilka under en långwarig fred kifwas inbördes och på nås ara håll slappat moraliteten. Men Carl Johans politiska system hwilket redan den store Gustaf Adolf förutsagt med ett amingen, eller, — och fom går ut på att erofra ett nytt Swerige inom Swekige sjelf, en fredspolitik, fom begränsar den förenta skandinaviska half: öns ärelystnad inom dess eget widsträckta område, har, om ide just swenskt till lynnet, likwäl i fina följder öfwerhufwud wisat sig få wälsignelsebringande, att den nuwarande regeringen, som följer fame ma system, fan i det längsta påräkna ett starkt stöd i den allmän: na meningen. Dertill kommer ännu att Sweriges oberoende ftålls ning mellan krigförande grannar warit för def handel och induftri särdeles lycklig under det förflutna året och fortfarande måste ans ses önskwärd för de fommerciela intressena. Likwäl är det omöjs ligt att förutsäga huru långe denna ställning fan bibehållas. Skulle de tyffa makterna aktivt indragas i friget, blir sannolikt äfven för Swerige den politiska tryckningen utifrån och inifrån mycket stark nug, ä får då se om Carl Johans system består sin swåraste pröåf— J Umeåbladet läses: Ledighets-fomiten uti Umeå funs gör i stadens tidning, att den ombeförjer hel: och halfpension r åt sqwaller och förtal af alla åldrar, hwisknyheter, bakdanteri, samt att den, i förening med sällskapet för nytti Å föridar etablerat ening mej ) utiga lögners utspridande, etablerat en tidskrift till allmänhetens förwillande och förledande, — F -.