ao. TEVA Dlwel Perrm. och Paul vg Birgeni; fredag, Juleftuen, La Ventvona och Abekatten; lördag Figarosd Brylel lup; söndag Henrik og Pernille och Baldemar. —?QttT — Hwarjehanda. — De Europriska stormagternas armäer. Ryssland påse står fig hafwa en hår af 1, 150,000 man, hwaraf 116,000 man kosacker, men under ett utländskt frig anses det högst funna diipve nera öfwer 380,000 man infanteri, 70,000 man reguliert kavalleri, cirka 30,000 man kofacker och 1000 fanoner mid anspann. Ryska soldaten tjenar 15 är. En generallöjtnant har blott 3200 rdrs lön, en öfwerste 1200 och en sekundlöjtnant 600 idr om Året. — Hranfe rife fan i ett europeiskt frig anwända omkring 416,000 man, bwars af 60,000 man kavalleri med 1200 kanoner. Franska soldaten tjenar i 6 är. — Engelska armåen inom de förenade konungarikena utgör omfring 113,000 man med 618 kanoner, hwaraf 90,000 funna anwändas i ett fontinentalkrig. J England år wårfningsfyftemet ännu bidehållet. Soldaten wärfwas wid infanteriet på 7, 14 eller 21 är, wid kavalleriet på 10, 16 eller 24 år, wid artilleriet på 12, 16 eller 21 år, får hög handpenning, en fold 3 gånger så hög fom den ryska soldaten och förträfflig kost. Naturligtwis utmårfer fig den wärfwade soldaten just ide genom sedlighet, och han mäste hällas under ftrång tuft. Prygeljtraffet amvändes ännu, es : huru blott efter krigsrätts dom. Officerarnes lön år högre ån i något annat land: en premierlöjtnant t. er. har 2320 tor om året. — Osterrikisnka armeen räknar 373,994 man infanteri, 52,992 man kawalleri och 35,068 man artilleri med 972 fanoner, hwartill kommer en betydlig r.servarme få att Örterrififfa armeen ftålld på frigsfot, i medeltal utgör omkring 600,000 man. Alla nationalis teter och alla ständ lemna fin kontingem till hären. Tjenstetiden warar i 8 är, hwarefter manskapet ftår 2 år i reserven. — Preudsc sen har äfwen en här å omfring 500,000 man, hwaraf 285,000 man infanteri, 60,800 man kavalleri samt 46,000 man artilleri med 1684 kanoner (1152 fots och 532 ridande), jemte en stor refervarse me. Konskriptionsskyldigheten upphör först med 40 året. — Same manlägger man alla de tal, hwilka ofwan äro anförda, för hwarje serskild stormagt, får man en styrka af mer än 2,000,000 man, hwilka, om de tåga i fält, bestärdigt funna suppleras från de hems mawarande reserverna och depoterna. De öfriga europeiska ftaters na räkna tillsammans nägot öfwer 900,000 man. så att hela ECus ropa har en hår af öfwer 3,000,000 soldater. Bland de mindre staterna hade Swerge 1850 25,945 man infanteri, 4864 man for valleri och 3190 man artilleri med 128 fanoner, hwartill kommer en ertra rotering på 9499 man samt bewäringen på något öfwer 93,000 man. Den furstliga familjen Bernadotte vå Lagrange i Augusti månad 1810. Några dagar före furstens utwäljande till Swensk thronföljare finna wi honom och hans familj på hans landiställe Lagrange helt nära Paris. Alla underrättelser, hwilka här ingingo från Smweris ge, öfwerensstämde deruti, att fursten komme att wäljas, och flutligen inhändigade han (sista dagarne af Augusti) här afwen ett bref från grefwe Wrede, hwilken ännu bestämdare beredde honom på sannolikheten af hans wal. De lockande utsigter, hwilka härigenom yppade sig för prinsen, gjorde deremot ett nästan motsatt intryck vå hans gemål. Hennes helsa war ganska klen, och den tanken oroade henne, att hon skulle utbyta den angenäma wistelsen i Paris och aha de föremål, bvils ka fästade henne wid fädernejorden, mot nordens falla klimat och obekanta landskap. Det war en af de härligaste Augustidagar. Fursten promenes rade i parken på Lagrange, åtföljd af fin gemål och deras tivåris ga fon, prins Oscar. ÄÅngarne woro öfwersällade af blommor, och alla föremål återglänste af den mest skimrande solglans. Denz na tafla, hwilfen få wäl egnade fig att göra fofterjorden får, för: anledde prinsessan att ånyo tala om den oro, med hwilken hon skulle emotse en skilsmessa från Frankrike. Hon erinrade fin gemål der om, att i ju upphöjdare ställning man befann sig, destomer war man blottställd för ödets werlingar. Hon beklagade sin swåger Josef Bonaparte, hwars belägenhet i Spanien war att regera ge nom det borgerliga friget; Ludvigs i Holland, der hang underfå ter endast sågo i honom ett hatadt werktvg för brodrens despotism. På samma fått med Jerome, hwars funglighet war ett åtlöje — — Prinsessan skulle hafwa föredragit, att fursten nöjt sig antin gen med general-guvernörffapet i Rom, hwilket sedermera anför. troddes åt Fouche, eller med herrawäldet öfwer Arragonien och Ca: 2—