SS 8 TSE SN TårKrvvti 5 119019 Eeclttt) —11C1II. och Paul og Birginie; torsdag Den Vegeljindede och T deferden i Hardanger; fredag Gulddaafen; lördag Den 2). fte; söndag Sovedrikfen. Tolkningen af de 4 garantipnnkterna. Enligt en korrespondensartikel i OIudependance Belge, u tagen i en Tysk tidning, lyder tolkningen af de fyra garantipu terna, om hwilken Österrike och Westmagterna hafwa kommit werens, på sätt här nedan meddelas. Wi anföra först sjelfwa put ternas lydelse. Frankrike och England sluta icke fred 1. Om det hinills af kejserliga Ryska hofwet utöfwade p tektoratet öfwer furstendömena Moldau, Wallachiet och Servien upphör, och om de utaf iultanen åt desja af hans rife afhång provinser förlänade friheter icke ställas, genom en med den hö Porten träffad öfwerensfommelje, under makternas gemenjamm garanti, hwars bestämmelser skola på samma gång ordna alla s skilta härmed sammanhångande förhållanden. Denna sats innebär det owilforliga förkastandet få mål. Rysslands för wissa fall i de gamla fördragen medgifna rått : militäriskt besätta dessa länder, som äfwen af all slags myndig och inflytande i fursten dömena och gifwer det följaktligen till gr nar wid fin wigtiga gräns i Bessarabien och i närheten af sitt fa Odessa och sina wärdefulla besittningar wid Swarta Hafw icke mer provinser, till en del underkastade dess öfwerwälde och fi swagade genom en regering, som tjenar dess intressen, utan p vinser, fom äro kraftigt ordnade och hwilkas ofränkbarhet är try gad genom makternas alltid waksamma beskydd. 2. Om ide skeppsfarten wid Donauflodens mynningar bef as ifrän hwarje hinder, och tillämpning följer af de i Wienerko gressen stadgade grundfatfer. Ordet befriag wittnar om den äsigt, fom makterna hysa, o Ryssland har begagnat sitt läge wid Donaumynningarne för o der anlägga hinder för den fria skeppsfarten. Makterna mäste ah så önska att tvinga Rossland ur denna ställning eter sätta det a stånd att utöfwa ett skadligt inflytande. Till följd deraf mäste ak warsamma åtgärder widtagas mot ett rife, fom sedan lång tiv til baka warit föga wandt att underkasta fig willkor och je sig bund genom inskränkningar. Dessutom, likasom mafternas garanti äsy tar att befria furstendömena från Rysslands inflytande, få har o Donaumynningarnes fullkomliga frihet för ändamål att återgifwi dem den lislighet i handel och trafik, fom blifwit dem beröfwad fö att på deras bekostnad gynna skeppsfaten på Ryska floderna oc handeln i de Ryffa hamnarna. 3. Om fördraget af d. 13 Juli 1841 ide blir granffadt a alla de höga kontrahenterna i den Europeiska jemnwigtens intresse. Detta Curopeiska jemnwigtsbehof år hufwudtanken, som lede de förbundna makterna i deras handlingssätt. För att uppfylla det ta år det ide fråga om äteröppnandet af förut tillstutna sund Granskningen af fördraget af 1841 har i makternas beslut en hel annan betydelse. Under det att noterna af d. 8 Aug. 1854 upp ställa dessa beslut i en mera allmän och mera diplomatisk form återupprepa och bekräfta de i sjelfwa werket endast den af Hr Drouyn de LHuys i sina depescher framställda förklaring, som legat fö desamma till grud, om inskränkande af Rysslands stridskrafter pe Swarta Hafwet. Huru skola dessa inskränkningar och denna jemn wigt förwerkligas? Genom Sebastopols rassering, eller genom för minskning af Rysslands hotande flotta? Eller derigenom att man erbjuder de förbundna makterna medel att i Swarta Hafwet anlåg. ga ett etablissement till motwigt mot Sebastopol, eller der under: hälla en eskader, fom fan bjuda den Ryska sjömakten spetsen? San ningen att säga (tillägger VInd. B:s korrespondent) känner jag dock intet om planen i detta afscende, och jag tror ide på någon Engelsmännens afsigt att ställa Sinope emot Sebastopol, en öpper redd emot en hamn fom naturen få fraftigt uppbyggt och få starkt skyddat. Fyratioårigt arbete och hundrade millioner skulle ide funs na gifwa Sinope samma styrka, fom naturen gifwit Sebastopol. Sannolikt skola derföre de förbundne skrida till förminskande af Reiss lands närwarande stridskrafter. Wisserligen skall detta medel för Ryssland blifwa mera påkostande och swårare att antaga. Men