Article Image
Hwariebanda. — Den fransyska kammarjungfrun. En förnäm rysk das me hade lätit efterskrifwa åt sig en fransysk kammarjungfru, då, säsom bekant, de förnäma ryssarne äro swaga för alla franspska medet. En dag, då kammarjungfrun kammade sin frus långa hår, räkade hon göra hennes ömtåliga hufwud jmärta. Frun wände sig om och gaf kammarjungfrun en örfil. Men fransyskan, som just nu höll allt fruns hår i fin hand, för att börja fläta detfams ma, fattade det hårdt och återgäldade örfilen genom ett dugtigt flag med hårborsten på fruns öron. Man torde föreställa fig, att hon genast skulle hafwa blifwit grundligt straffad, genom att skickas till polisen eller åtminstone afskedas ur tjensten. Men långt derifrån. Den unga fransyskan kände ryska sederna alltför wäl för att ej fänna hwad hon i i detta fall riskerade. Hon wisste mycket wäl att hennes fru ej skulle wåga att kompromettera fia sjelf genom att an: flaga henne; ty det skulle hafwa blifwit en outplånsig skam för frun sjelf att hafwa fått ett slag (då det skedde på annat ställe än i Grefwe Orloffs polisrum) och särskilt af ett tjenstehjon. Frun derföre ej blott tog hela saken lugnt, utan skänkte dessutom fin fame imarjungfru 30 silfwerrubel och en ny klädning, för att köpa hennes tystnad, samt behandlade Henne sedermera med mycket större aktning. — Ekkektriska telegrafen i Ostindien år nu såwida färdig, att depescher utan afbrott redan kunna sändas till Argan, således på ett afstånd af 800 engelska mil, och underrättelser från England kunna på 27 dagar och till och med på ännu kortare tid sändas till de aflägsnaste punkter af det stora ostindiska riket. — Drottning Pomare på Otaheiti, fom för några år fer dan få mycket omtalades, har låtit anmäla i Paris att hon under expofitionen ernar infinna fig der med en anfenlig hvit. — Parifer-ervofitionen. Bland de märkwärdigheter, fom Australien ernar sända till werldoderpofitionen i Paris, skall äfven befinna sig stammen af det gummiträd, uti hwilket den berömde franske sjöfaranden la Peyrouse år 1788 i Botani-Bay skar sitt namn, då han lemnade denna hamn för att tillika med sitt mans skap finna sin undergång wid ön Malicolo. Dödsfall.

20 januari 1855, sida 3

Thumbnail