alla def länder, hwaremot wiener-fabinettet förbinder fig att under stödja de nu närmare bestämda fredswilkoren och, derest Ryssland icke skulle gifwa efter, att med wapenmagt genomföra dem. Det bör uttryckligen anmärkas att traktaten ide innehåller något åtagans de för Öfterrife att strart gå anfallswis tillwäga mot Ryssland. Traktatens afslutande har sannolikt gjort ett obehagligt introck i Berlin, emedan den ffall hafwa tillkommit, utan att Preussen förs ut war underrättad derom eller deltagit deri. Man fruktade i Wir en för de stora betänkligheter, fom kunde uppstå från denna sida och det derigenom åstadkomna dröjsmål. För Preussen är det nödz wändigt att fatta ett skyndsamt beslut, och obetingat till:räda traf: taten emedan det cljest skulle råka i en ytterst obehaglig isolering. För öfrigt skall traktaten innehålla en speciel artikel, som inbjuder Preussen att tillträda densamma. Frankrike. Såsom en följd af underrättelsen i Moniteur om den emellan Öfterrife och westmagterne afslutade allianstraktat stego ftatspapperen på börsen i Paris d. I Dec. — Enligt ett kejserligt der fret hafwa vice-amiralerna Percewal och Hamelin blifwit utnämnde till amiraler. Den i Toulogne utkommande tidningen Sentinelle will weta, att franska armeen i Orienten skall bringas upp till 180,000 man och den engelska till 70 a 80,000 man, få att med turkarne inberåknade skall nästa ärs fälttåg funna öppnas med nära 400,000 man. Det år öfwerflödigt — skrifwer en pariser forrespondent i 7Börz fenhalle under d. I d:s — att skildra wära spekulanters glädje då de tagit Moniteur för i dag i handen. Allianstraktaten är får ledes undertecknad, och börsen har få mycket mera ffål att glädja fig, fom köpet af de Österrikiska jernbanorna nu äfwen torde fom ma till stånd. Detta skall hafwa en ännu mera omedelbar werkan på kurserna. Hwad sjelfwa traktaten angår, få talar notisen blott om en allians emellan Österrike och westmagterna. Det är icke fråga om en off och defensiv-allians, hwars afslutande likwäl was rit tilkännagifwet. Man försäkrar of att det för närwarande icke är fråga om en sådan, utan blott om en transitorisk traktat, som mera har fredsunderhandlingarna än ett gemensamt angrepp på Ryssland för ändamål. Det berättas att westmagterna blifwit mes ra fredligt stämda dels på grund af operationernas långsamma gång, dels emedan de kommit till noggrannare funffap om tillftändet i Turkiet; man inser nemligen att turkiska ftatens refonftituerande är förbundet med alltför många hinder, att ide säga omöj: ligheter. Man är således hår och isynnerhet i England mera böjd för fredsunderhandlingar ån förut, och den afslutade traktaten skall nu underlätta de nya underhandlingarna. Polisen i Paris har träffat strängare åtgärder mot derwarans de rvassar. De flesta af dem transporteras ut ur landet, till och med sådana fom tillhöra den tjenande klassen. England. Jimeds begagnar det preussiska throntalet till en längre ut: weckling angående tyska magternas förhällande till den orientaliska frågan. Tyska magterna, säger Times, synas hysa det hopp att det skall lyckas dem att bibehålla medlarerolen i striden och kasta en afgörande wigt på den sida, som är mest gynnande för fredens återupprättande. Om dessa afsigter werkligen existerade i Wien och Berlin, skulle de hwila på en falsk uppfattning af tyska mag: ternas ställning. Wesimagterna hafwa med största beredwillighet gifwit efter för tyska hofwens önskan, an i gemenfamma fonferenz fer och protokoller fastställa de grundsatser, hwilka de fyra magterna anse såsom anwändbara såwäl mot den orowäckande ställning, bwarz: uti ottomanniska riket befinner sig, som mot Rysslands öfwerdrifna fordringar. Derest tyska hofwen hade warit lika fast bestämda som Frankrike oc England att bringa dessa grundsatser i werkftållig: