Preussen sig böra wärna om freden, erkännandet af fremmande sjelfständighet och moderation. För närwarande bar Preussen blir wit iståndsatt at med sjelfförtroende uppträda för fina intressen och för sin ställning såsom europeisk magt. — (Times yttrar den förmodan, att operationerna mot Ses bastopol skola uppskjutas till wåren. — Mantschikoff rapporterar under d. 22 Now.: Bombardes mentet fortfar; men elden år blott swag. Förluster och skador us tan betydenhet. — Franska kamrarne äro sammankallade till d. 26 Dec. — Utförseln af spanmål och mjöl har blifvit förbjuden. Orienten. Underrättelser från Sebastopol öfwer Marskille gå till d. 13 Now., till hwilken dag ingenting af betydenhet förefallit. Frans männen hade famma dag redan erhållit 15,000 man förstärkning, engelsmännen 6000 man, och inom d. 15 Dec. skall franska armeen på Krim wara fördubblad. Ryssarne hafwa icke tillräckligt lifsmedel, och de allierade generalerna tydas hafwa widtagit ätgårder för att förswåra tillförseln deraf till fienden. Andra bref från Krim uttrycka förundran öfwer de halfofficiella tidningarnas optimistiska åsigter med afseende på armeens ställning, hjelpkällor och wålbefinnande. Enligt ett bref från general Bourbaki räknar engelska ar: meen wid Sebastopol för närwarande ide öfwer 10,000 man och den franska ide öfwer 30,000. Jimes korrespondent skrifwer under d. 7 Now. från Bala: klawa: 7I dag hölls krigsråd; sedan det war slut, begaf hertigen af Cambridge fig till Balaklawa och gick ombord på Caradoc. H. K. H. säges skola begifwa sig till Konstantinopel. Det beråt: tas att wi skola öfwerwintra här. 46:te regementet har hitkommit, äfwensom 1700 turkar från Volo och 2800 fransmän. Ryssarne hafwa skjutit på wärt folk, som sysselsatte sig med att begrafwa de döde. — Från Odessssa skrifwes under d. 15 Now.: Håftiga for: mar på hafwet, regn och snöyra hafwa infunnit fig; intet fiendtligt fartyg är i sigte. Det berättad att general Often-Saden skall aflösa general Dannenberg, emedan denne fednare ide tillfredsjtällande utfört de honom uppdragna wärf. Enligt en telegraf-depefh från Wien af d. 27 Now. skola 0 perationerna mot Besarabien hafwa blifwit uppskjutne till franska hjelptrupparnes ankomst. Frankrike. Moniteur för den 26 Now. innehåller en officiel skrifwelse från kejsaren till general Canrobert, hwars hufwudsakliga innehåll wäl är bekant genom en telegrafdepesch, men som wi likwål hår meddela något fullständigare: Kejsaren lyckönskar armeen i anleds ning af slaget wid Jnkerman. J skrifwelsen heter det: Efter fas get wid Alma hade kejsaren hoppats, att Sebastopol snart skulle falla, men det hårdnackade förswaret och ryska förstärkningarne hafs wa uppskjutit dess fall. Kejsaren godkänner att en stormning på Sebastopol hittills ide blifwit försökt. Frankrike och England, her ter det widare, waka öfwer orientaliska armeen. Förstärkningar, fom befinna fig på wäg, skola fördubbla stridsfrafterna och sätta dem i stånd att gå anfallswis tillwäga. En betydlig truppstyrka skall afgå till Besarabien. Kejsaren yttrar derjemte, att han ers hållit försäkran derom, att den allmänna opinionen äfwen i utlans det med hwarje dag blifwer mera gynsam för Frankrike. Europa fer utan fruktan de franska örnarne, emedan det wet, att Frankrike fämpar för Europas oafhångighet. Då Franfrife åter intagit den rang, hwartill det år berättigadt, fan det derföre tacka franska ar: meens patriotism och tapperhet. Den 26 Now. ämnade kejsaren hålla revy öfwer kejsargardet. Sonftitutionel berättar att af hwarje fransyskt regemente skola 60 man afsändas till Krim. Öfterfjöflottan har d. 29 Now. erhållit befallning att begifwa