stat hörande personer; deras excellenser rikets herrar, swenska och norska statsrådets ledamöter samt de f. d. statsråd, som warit fez damöter af högstsalig Hans Maj:ts konselj, äfwensom hrr ferafiz merriddare, fwenska och norska generaler, amiraler samt regementås och kårchefer. : S : Framför den kongl. läktaren uppställde fig efter regementen och fårer alla närwarande, ide tjenstgörande officerare, bildande fålun: da fjerde fidan af den fyrfant af militår fom omflöt platsen. ål. 12 anlände H. M. Konungen, åtföljd af D. K. H. Herz tigarne af Östergötland och Dalarne samt en lysande stab. H. M. gjorde en rund omkring planen och helsade de der uppställda trups perna. H. M. stannade derefter midt framför scenen och höll med klar och ljudlig röst ett inwigningstal, hwari H. M. erinrade derom, att nu på fyrationde årsdagen af Swerges och Norges förening minnet firades af den man, som åwägabragt denna förening, ge: nom hwilfen för Skandinaviens folk ett nytt tidskifte öppnats af fredlig utweckling och förkofran. Hittills have föreningen i detta hänseende wisat fig lyckobringande; de båda rikena hade i fullt mått njutit af fredens wälsignelser. Men skulle en annan tid inträda, skulle yttre faror hota, då skola de båda folken äfwen i endrägt, med kraft och mannamod häfda sin sjelfständighet och wisa fig mår: viga fina förfäder. Minnet af dessa förfäder, af de store mån, fom genom fin kraft och fina bedrifter gagnat och hedrat landet, bör hedras och hållas heligt; derföre helsa konung och folk med wördnad minnesstoden af den store konung, som på krigets bana wunnit så mycken ära och hwars konungsliga walspråk war: Fol: fets kärlek min beloning. Tecken gafs nu till statyens aftäckande, men till följe af det under de nästföregående timmarne fallna regnet wille snörena icke löpa, hwadan ett obehagligt och pinsamt dröjsmål uppstod. Med umärkt rådighet och raskhet klättrade löjtnanten wid flottans mer faniska får Berg upp på statyen och löste de sammantrasslade tår gen, få att täckelset kunde falla. Nu saluterade H. M. Konungen med sin wärja, riksbaneren och alla fanor sänktes, och kanonaden begynte från kastellholmen samt från ångkorwetten Orådd och de fanonslupar, fom woro förlaggda på strömmen. En afdelning far detter uppstämde derpå psalmen Nu tackar Gud allt folk, adompagnerad af gardernas mufiffärer. Derefter defilerade förbi H. M. Konungen alla de på planen uppstållda trupperna i den ords ning de förut blifwit uppräknade, samt derefter de på skeppsbron förut uppställda garnisonsregementer och truppafdelningar. Efter defileringens slut begåfwo sig de kongl. personerna tillbafa till fongl. (4 soottet. — ö B. — Om Garl:Johans-ftoden meddelar Sw. Tidn.: 7sonuns gen föreställes rida i traf en häst af ädel race. Han är klädd i fåltmarffalfs-drågten, med broderad rod, epauletter, plymagerabd tres kantig hatt, wärja, höga stöflar utanpå underkläderna famt flads fporrar. Öfwer högra axeln år ferafimer-ordensbandet; för öfrigt bär han alla Swenffa ordenstecken samt Preussiska jernkfrone-ordens fors. J högra handen, som är upplyftad, håller han fåltmarffalfss stafwen, och har hufvudet något sänkt, wänligt blickande ät wenster. Hästen, med eldiga ögon och öppna näsborrar, har bufwudet något böjdt åt wenster, samt swansen upplyftad. Sadelmundering och pistolkappor äro rikt galonerade med bouil: loner. Betsel och tyglar rikt prydda. På sidorna af betslets huf: wudlag samt på sprängremmen, framför bringan, synes rikswapnet tre kronor. På sadelgjorden har bronzgjutaren ingjutit sitt eget och fonstnärens namn. Fotställningen är af hwit marmor i renaisfance-ftil, gjord i Carrara af Swenske bildhuggaren Jac. Lundgren. Framtill på dens samma är stora rikswapnet i basrelief. På wenstra sidan läses: AT CARL XIV JOHAN BRÖDRA-FOLKENS FADER ACMPADRD 1