CtUILUU MLUUCtar Å JV LNn DJT777— Westmoreland i Wien, fom emottagit en depesch från Barna, in nehållande underrättelser från Krim om händelferna till sjös wid första dagens bombardement d. 17 Okt., hwaraf inhemtas att de förenade flottornes förlust uppgår till 300 döda och sårade. Då man af sednare underrettelser erfarit, att bombardementet från fjö: fivan ide blifwit fortfatt, har man anledning förmoda att skeppen lidit betydligt, hwilket också öfwerensstämmer med telegrafdepefher: na från Wien. Times tillägger att man dock måste imvänta de officiella rapporterna. Man bör äfven inwänta närmare unders rättelfer angående händelserna d. 25:te, på hwilken dag de alliera: de lära blifwit angripne både af en får utanför fästningen och ge: nom ett utfall. Cöln. 3Zeit. förmodar att den ryffa får, fom angrep engelsmännen, war i styrka dessa långt öfwerlägsen. Emel: lertid synas de lyckliga refultater, fom ryssarne uppgifwas hafwa uppnått, icke wara så betydliga att de kunna anses för annat och mera än tillfälliga händelser, hwilka inträffa nästan wid hwarje belägring, utan att hafwa något hufwudsakligt inflytande på det slutliga resultatet. Det är diversioner, fom företagas för att oroa fienden och fom än åtföljas af större, än af mindre framgång, men som ide störa belägringens gång; de engelska och franska depefher: na skola emellertid snart upplysa huru många öfwerdrifter, de ry: ffa berättelserna innehålla. Angående operationerna mot Sebastopol heter det i Patrie: Denna fästnings fortifikationssystem är fördeladt i 2:ne afdelnin: gar, hwaraf den första är bestämd att förswara hamnen och de serskildta wikarne, samt den andra att förswara fästningen från landsidan. Den förstnämnda är betydligast, emedan ryska regerin: gen, som aldrig tänkt sig möjligheten af ett angrepp från landfidan, anwåndt all fin omsorg på att skydda redden och de mot fjör sidan liggande militår-etablisfementer. Då regeringen lika litet tänft fig möjligheten af en landstigning i södra Krim, der kusten beståt af otillgångliga klippor, och dä den ingenting mindre wåns tade än den af de allierade efter fegren wid Alma få talangfullt werkställda slankrörelsen, få war dess hela uppmärksamhet wänd på norra sidan af sästningen, hwarigenom södra sidans relativa hvaghet förklaras. Hamnen och wikarna äro på sjösidan skyddade: 1) mot föder af 4 hufwudforter, nemligen det sydligast belägna Farantänfortet, fort Alexander, fort St. Nicolaus och fort Paul; 2) mot norr af forterne Constantin och Catharine, öfwer hwilka citadellet och det förffanfade lågret höja fig: Alla dessa forter äro uppför: da af granit och armerade med batterier af grof kaliber, hwilka från fina skottgluggar, fom wånda mot inloppet till hamnen, fun: na underhålla en forseld, fom gör denna alldeles oangriplig af ftrigsskepp. Fästningswerken mot landsidan äro likaledes fördelade i twenne afdelningar, nemligen i dem som ligga mot norr och dem fom ligga mot föder. Mot morr befinner fig det under namnet fort Constantin bekanta stjenwerket, fom ligger temligen nåra stranden och korsar sin eld med batterierna i det förskansade lägret, en ofantz lig fyrkant, hwars framspringande hörn betäckas af halfmånformir ga skansar med grafwar, escarper och fontraescarper. Mot söder år staden omgifwen: 1) den wid hafwet belägna delen af en med skottgluggar och grafwar försedd ringmur, och 2) den långre in i landet liggande af en del nyligen i all haft uppförda bastioner. Sålunda är denna fortlöpande ringmur beskaffad. Framför dens samma befinna fig 3 af murwerf uppförda torn, hwilfas sidor äro förenade med hwarandra genom bastioner. Den öster om södra hamnen belägna förstaden är försedd med en enkel ringmur samt grafwar och några likaledes nyligen uppförda fältbatterier. Frans: männens angrepp är rigtadt mot de 3 tornen, Karantänsfortet och den halfbastionerade ringmuren; engelsmännens deremot på förs staden. Dessa tvenne angrepp utsträcka fig öfver hela födra fi dan af staden från ringmuren wid det gamla Chersones ända till ytterfta spetsen af krigshamnen och från denna fpetå till höj: den af fortet Paul. Franska divisionerna Forey och Napole