ge tidningarna utgå från den förutsättning, att Österrike ill wåren skall blifwa twunget att förklara Ryssland krig. Löjtnant Royer från det wid Odessa strandade ångfartyget Tis vo har utgifwit en liten brochur, hwari han berättar sitt och fina amraters öde i Ryssland. Han földrar den behand ling, fom ive2 erfors honom, säsom serdeles human, och berättar om en audiens, om han hade hos storfursten Constantin i Stodna, följande: Stor: ursten wäntades tillbaka från Kronstadt och man lät mig afbida ans ankomst uti ett elegant rum i palatset. Under det jag stod ch såg ut genom fönstret inträdde en dam — det war ftorfurftinz wan — tillika med twenne andra i rummet och fade på bruten enz elska wänligt till mig: ÅNi wäntar förmodligen på min man? ag wet ide sjelf, när han kommer tillbaka. Hon underrättade ig derpå om mitt befinnande, bad mig wänta och dricka en kopp h samt lofwade att sända mig den sist ankomne engelska tidning. ag fick werkligen också Jllustrated News, fitta numret och äns u ide uppffuret, fom prinsessan anmärkte. Några ögonblick der: fter ankom storfursten; han tryckte min hand, bad mig taga plats ch underrättade fig om detaljerna angående Tiger, samt frågar e bland annat, hwarföre wi ide hade räddat of i båtarne, hwars å jag swarade, att ingen brittiff officer kunde tänka på att öfwer: ifwa sitt skepp. Han talade mycket om åtskilliga skepp af franska ch engelska flottan och ådagalade att han war wäl underrättad m allt. Storfurstinnan afbröt wårt samtal; jag blef afskedad med n handtryckning och följande dagen kallad till kejsaren. Denne var klädd i en simpel uniform och stod midt i rummet; han såg aff ut och intet owanligt spår af bekymmer förmärktes i hans an: igte. Han frågade mig på fransyska, hwaraf det kom sig att wi de hade utkastat ankarne, underrättade fig om min och min aflide kaptens familj samt frågade mig slutligen, på hwilken wäg jag elst önskade resa tillbaka till England, emedan han beslutat att fris ifwa mig. Då jag icke war förberedd på ett sådant meddelande, ade jag öppet, att jag icke hade öfwertänkt denna punkt, hwarpå ejsaren hjertligt skrattade och afskedade mig med följande ord: Nåväl, få tänk derpå och meddela mig i afton genom krigsministern en wäg, fom ni walt. Det gjorde jag äfven, lemnade Petersz urg d. 28 Juni och war hjereligt glad, då jag d. 9 Juli åter satte oten på engelsk botten. Orienten. Det wisar fig allt mer och mer att underrättelsen om Seba: topols intagande måfte anses fåfom förhastad, liksom äfwen un errättelsen om ryssarnes stora förlust vid Almafloden var öfwer: rifwen, och wi måste i detta afseende åberopa ofwanstående depesch rån Lord Raglan. Bukarest d. 27 Scpt. Från Krim förmäles under d. 22 d:3 tt ryssarna gjort ett utfall från fort Constantin, men efter en låns re kamp blifwit tillbakaslagne. De allierade gjorde några fångar. En till Wien ingången depesch från Bukarest af d. 28 Sept. örmäler följande: Den 20 gjorde de allierade trupperna ett anrepp på ryssarne, hwilka wid wenstra Almastranden innehade en ast position. Den wenstra flygeln, som kommenderades af Lord Raglan, blef af ryssarne med bravur tillbakadrifwen, hwarefter ransmännen förnyade anfallet. Efter en 3 timmars hårdnackad trid afgjorde ett bajonettanfall affären till de allierades förmån. yssarna drogo sig med betydlig förlust tillbaka under Sebastopols örskansningar, och det lyckades de allierade att besätta höjderna. e allierades förlust war ganska betydlig och uppgår till 3 a 4000 nan. — Annonser. Knngörelse.