ida en älskwård personlighet, förenade Biskop Fare AnnutDejeDs afte åren en utomordentlig werksamhet och arbetslust, och när måns en bland den yngre generationen slutat fin dags möda, kunde man ån Lundagård fe flitens lampa ännu brinna på åttatioåringens ord. Bland femtiofyra företrädare på Lunds biskopsstol under ti erymden af åttahundrade år sedan dess inrättning, har blott en ppnått högre lefnadsålder än den nu hådangångne, nemligen er: ebiskop Birger (död 1519), som blef 90 år gammal, och likaledes lott en hunnit en högre embetsålder, nemligen Asker (död 1137), om war 14 år biskop och 33 år erkebiskop eller tillsammans 47 år eklädde öfwerherdesplatfen i Lund. — Senior bland Stiftets Pre: terskap år för närvarande Prosten T. P. Brorström i Borrby (f. 768). Denne jemte Kyrkoherden Swalin i Womb lära wara de nde qwarlefwande af dem fom deltogo i sista biskopswalet 1811. (L. W.) — —— — Utrikes Nyheter. Orienten. Angående den wid Eupatoria d. 14 Sept. lyckligt werkställda landstigningen erfar man ytterligare följande: Ryssarnes uppmåtrfe samhet war ide wänd på Eupatoria, utan på Balaklawa, emedan den till Anapa afsända flottafdelningen wid förbifeglingen låtfade stanna der och rekognoscerade, fom om man tillämnade en land: stigning, och först d. 14, sedan landstigningen wid Eupatoria blif: wit signaliserad, seglade widare. De skepp som äro bestämda att olockera Sebastopol, och som d. 14 likaledes dit ankommo, röra sig nu sångsamt mot Sebastopol och Gap Chersones för att Hålla jemna steg med truppernas marsch. St. Arnaud och Lord Raglan ernade d. 15:de begifwa sig i land och i staden Sak, öster om Euz patoria, taga det första högawarteret. Den organiserade landftorz men wisade sig icke, då landstigningen gick för fig, hwaremot be folkningen syntes mycket wälwilligt sinnad mot de landstigna trup: perna, hwilka man tror skola stå wid Sebastopol d. 19 Sept. (förs utsatt, att ryssarna ide dessförinnan erbjuda ett flag, hwilket man af den här ofwan meddelade telegraf-depefdhen fer att de hafwa för assigt), då de af ryssarna befatta fasta platsar blott skulle cerz neras, utan att uppehålla marschen. — Alla förstärkningar, som nu afsändas från England och Frankrike, gå ide mera till Bars na, utan direkte till Krim, hwarest Cap Raba skall inrättas till stationsplats. — Det berättas, att furst Mentschikoff gifwit amiral Rachimow befallning att i händelse flottan skulle blifwa angripen i hamnen, lyfta ankar för att med uppbjudande af alla krafter ges nombryta den fiendtliga slaglinien, uppnå öppen sjö, och derefter flykta till en endast för honom bekant hamn, men i hwarje hän: delse föredraga ett öppet sjöslag framför flottans uppbrännande i hamnen. General Tscheodajew är för närwarande guvernör och chef för landtrupparna i Sebastopol. Uti wäl underrättade kretsar i Wien försåkras, att man till: lägger den erpedition, fom nu föregår i Swarta Hafwet, ett orik tigt namn, då man fallar den en expedition mot Sebastopol. Det är ingalunda endaft fråga om Sebastopols intagande, utan om er: öfrandet af hela Krim. Först sedan halfön blifvit ackuperad, ers nar man skrida till belägringen af Sebastopol från landsidan. Man afser nemligen genom ockuparionen af Krim att erhålla en pant, som måhända kunde erbjuda fredsutsigter, under det man på samma gång önskar bibehålla Sebastopols fästningswerk för de allicrade. Sednare berättelser uppgifwa den truppstyrka, som landsattes wid Cupatoria, till 35,000 fransmän, 20,000 engelsmän och 10,000 turkar, hwaraf största delen landsteg d. 14 och resten påföljande dag. 20,000 man reservtrupper wäntades ännu. De 25,000 man marinsoldater, hwarmed krigsskeppen äro bemannade, blefwo icke landsatta. Ännu samma dag, som landstigningen werkställdes, af: Ai. ÖÖÖÖArjngs PNaYyogfenns hefål till SAF