Paris d. 20 Sull. eniligt ÖWionileut wettat wostanvert ot aritz mycket gynsamt på det kejserliga parets wälbefinnande. Moniteur förmäler från Blois, att förrgår den första nya rågen blifwit torgförd och ästadkom en prisnedsättning från 25 till 13 fr., således nära hälften. Det officiella bladet kungör wir dare skördnotiser från Eureux, Angouleme, Vesaul, Cahors och Car: cassonne, hwilka tillkännagifwa en owanligt rik skörd af alla får desslag såwäl till mängd fom godhet, hwarföre äfwen öfwerallt spannmålspriserna falla betydligt. Ett blad från Toulouse förfåfrar, att i de kringliggande departementerna nästan öfwerallt den redan slutade skörden gifwer dubbelt få mycket fom fiftlivet år. Lika glädjande låta underrättelserna från andra trakter af Frankrike och från Algier. — Från Boulogne förmäles, att inskeppandet af en ny division af expedilionskåren till Öfterfjön ofördröjligen skall ega rum. Denna division skall bestå af 3 linieregementen, ett lätt infanteri: regemente och 8 bataljoner jägare till fots. — D. 26 Juli. Som det berättas, skall intet läger uppråt: tas wid Biaritz, men det wid Boulogne deremot blifwa tämligen betydligt; härifrån hafwa i går twå regementen dit afgått. — Man har upptådt en komplott, fom hade för afsigt att ge nom en helwetesmaschin döda kejsaren, TÅ han skulle besöka arbe tena vå Louwren. Omkring 50 arbetare hafwa blifwit arresterade. — ÄÅrswertberättelserna från alla departementer äro högst tillfredsställande; spanmålspriserna falla öfwerallt betydligt. Spaniecn. Händelserna i Madrid börja få småningom att upplysas. Kam: pen, fom börjades d. 17 Juli, warade nästan oafbrutet till d. 19:de; att drottningen d. 18 utnämnde ministeren Rivas, att hon upphåf: de den bestående tryckfrihetslagen, anförtrodde högsta befälet öfwer favalleriet åt Gorrigo; allt detta gjorde antingen intet eller blott ett ögonblickligt intryck på insurgenterne, Mvilfa fortforo att fämpa till d. 19 om aftonen. Samma afton bewiljade drottningen mi nistren Rivas afsked och kallade Espartero till Madrid. Såsom följd häraf inträdde stillatigande ett slags wapenhwila emellan de stridande partierna. Jnsurgenterne upphörde med sina anfall utan att likwäl nedlägga wapen eller utrymma de positioner fom de intogo: de wille afbida Esporteros anfomst och hwad som då skulle inträffa; trupparne upphörde likaledes Med att skjuta, fom det far des på drottningens uttryckliga befallning. Om det skall lyckas Es partero att bilägga upproret, derom fan man ännu knappast hysa någon förmodan; i hwilket fall som helst är han den enda man i hela Spanien, fom år i stånd att göra slut på striden. — Enligt sednaste underrättelser från Madrid af d. 23dje war Espartero åns nu ide anlånd till hufwudstaden, men lugnet hade dittills ide blij: wit stördt. Folfet och trupparne observerade ömsesidigt hwaran: dra, hwarje ögonblick beredde att ånyo upptaga iampen. Det tros, att begge partierna ämna inskränka sig till att förblifwa i I fin ftållning tius Gsparteros ankomst. Enligt und errättelser från Perpignan af d. 24 Juli fal ges neral Blaser hafwa flyktat till Portugal Namnen ODonnel och Espartero äro anförde bredwid hwarandra på alla Madrider-Juns tans proklamationer. Saragossa, Valencia, Barcelona, Cadix, Se: villa, Santander och Corunna äro lugna, och ordningen i dessa städer synes icke mera hafwa blifwit störd. Rysssland. Från Warschau skrifwes d. 12 Juli, att alla utspridda rykten derom, att furst Paskewitsch fallit i onåd, äro ogrundade. Så snart underråttelsen om hans blesserande ingick till Petersburg, afsände fejfaren till honom ett handbref, hwari han uppmanade honom, att sköta fin helsa. I följd häraf begaf fursten fig till Hommel, wars eft han få hastigt blifwit återställd, att man här redan försäkrar, att han d. 27 des skall öfwertaga högsta befälet öfwer Donau-ars meen. China.