begärt att trupparne skola aftåga och öfwerlemna kastellerne till naz tionalgardet. Man synes wänta, att generalkaptenen icke länge skall funna förblifwa i spetsen för sina truppar. Franska Monitören meddelar depescher från Madrid af d. 17 och 18 Juli, hwilka öfwerensstänma med hwad man redan fån: ner af de kungjorda telegrafdepescherne. Jnsurgenterne hade natz ten emellan d. 17 och 18:de warit herrar öfwer Madrid; kl. 2 ellet 3 om morgonen inskredo trupparne med eftertryck, och kl. 1 om middagen slogs man ännu på åsskilliga punkter. — Twä andra des pescher från San Sebastian och Perpignan berätta derjemte, att det i Villareal förenade gensdarmeri likasom kommunalrädet i Toz losa förklarat fig för upproret, och att i Rampelona en del af bes sättningen tillika med befolkningen gjort detsamma, hwarefter ges neralkaptenen drog sig tillbaka till citadellet med resten af trupparne. En telegrafbulletin från Paris af d. 21 Juli förmäler, utom hwad man redan wet om slaget emellan ODonnell vc Blaser, neml. att detta stod wid Mortos i Granada, och att den sistnämnde blef slagen, äfwen följande: Underrättelserna från Barcelona äro af d. 19 Juli. Man hyste mycken fruktan för misstänkta band, fom tågat ur staden för att antända och plundra fabriferna. Gus V vernören har offentliggjort ett dekret, fom befaller Alcaderne att låta folket bewäpna fig för att tillintetgöra dessa band, och fom upps häfwer säkerhetspolisen såsom otillräcklig. Folket fordrar ifrigt ans förarnes för dessa band hufwud. Nationalgardet har blifwit res organiseradt och bewäpnadt på samma sätt som det war före dess afwäpning. Öfwer Barcelona bekräftas, att de från San Sebaz stian aftågade truppar, fom hafwa erkännt Esportero såsom chef, under hang anförande afgått till Soragossa. — Enligt privata telegrafdepescher, som woro ankomna till Paris d. 21, hade man i Madrid upprättat barrikader och slogs ännu d. 19 om morgonen på alla punkter. Wid Mortos blef utom Blaser äfwen grefwe Vista Hermosa sårad och fången. Espartero war i Saragossa der han bildar en centrumszarmee, hwars anförande han ämnar öfwertaga. Nyare underrättelser. Af ofwanstående telegrafdepesch frän London d. 25 ds inhems 4 tas att Napier haft med afseende på operationerne i Östersjön fullz 4 fomlig frihet att handla efter godtfinnande; men att den gamle ers farne och tappre amiralen funnit det fruftlöft att angripa Kronstadt : och Sweaborg, emedan begge dessa siällen, der de ryska flottorna a ligga, äro från sjösidan oimtagliga. Han bar således i förening ) med den lifa tappre och erfarne franske amiralen affändt Ängfare tyget Dauntlef, för att göra engelffa regeringen befant med vd righeterna att utföra något allwarsamt eller afgörande utan lands truppar. Man har derföre med en sällsyntskyndsamhet erpedierat th franska trupparne med engelska skepp till Ostersjön, och hwilkas ans tal fäfert skall öfas. Dessa truppar äro bestämde antingen att bes: sätta Alandsöarne och derifrän sedan göra försöf att landstiga i i närheten af Kronstadt och Sweaborg, eller att omedelbart efter des ras ankomst angripa fästningarne. Ä Från krigsskådeplatsen mid Donau förmäles, att ryssarne före Å bereda fig till ett allwansamt flag, och Gortschakoff sones wilja angripa turkarne wid Giurgewo, för att drifwa dem tillbaka öfver i Donau. i Från Tyskland förmäles, att förbundsförsamlingen i ett möte d. 24 ds tillträdt det öfterrififft-preusfiffa alliansförbundet. Från Spanien berättas, att drottning Christina med fin familj! ännu skall befinna fig I Madrid. Telegraftråden i Medelhafwet är nu nedlagd från fasta lane: det till Corsika, hwarifrån den skall gå till Sardinien. Dödsfall. C AAA —— A2A2 SY REN v