ITras t IIJIVES VP Stevo titnu-k MA 77977-fpL 7 gång ur tiden! — J qår på eftermiddagen ankom från Helsingör i wår hamn en Finsk Brigg som inbogserades af ett Danskt ångfartyg. Brig: gen innebar en mindre Saltlast. Anledningen hwarföre den tog fin tillflykt hit år den, att Helsingörs hamn är få upptagen af fars tyg, att Briggen der saknade plats, och wågade ej lågga fig på öpz pen redd af fruftan för Engelffa kryssare. Af samma anledning hitwäntas ännu några andra Finska eller Ryska handelsskepp. (L. T.) — J Skärali har man, kanske under ett par mansåldrar, tidtals söft efter jordagods, i följe dels af gamla traditioner att dylikt på åtskilliga ställen der skulle wara nedgräft och dels på grund deraf att några danskar för inemot ett hundra år tillbaka besökte orten i samma ärende, under föregifwande att de i danska hands lingar fett en uppgift om bortgömda skatter i Skärali från danska tiden, med temligen noggrann uppgift öfwer stället, der godset skulle wara förwaradt. Detta skulle wara på ägorna till Ovärk på norra sidan af bergsdalen. Emedlertid hafwa hwarken dessa danskar eller de personer som tid efter annan med slagrutor och alla de materialier, hwarmed allmogen tror sig kunna upptäcka jordgods arbetat på fatt gräfningar i Skärali, kunnat finna något, hwilket också är ganska fwårt att taga reda på i ett sådant bergspass. Aflidne åbon i Qvärk, Nils Kkesson, en owanligt witter och beläsen bonde, omtalte ofta en mängd traditioner så wäl om detta som andra saker från denna märkwärdiga skånska bergstrakt och hwaribland flera woro ganska intressanta. Nu har det lyckats denna owanliga bondes swärson, åbon Swen Persson, att i Skärali å ägorna till sitt hemman göra ett intressant fynd af trenne antika matskedar af silfwer med runs da blad och korta skaft, hwarå en prydnad är anbragdt i ändarne, jemte tvenne med prydnader försedda ringar af gul metall famt 1,353 större och mindre danska silfwermynt, de flesta från 1600-talet, hwilket allt häntyder på traditionen att man gömt dessa skatter une der snapphanarnas huserande, hwilka der i orten regerade wäldes liga, enligt en mångd ännu gängse sägner. Fyndet är kronan till inlösen hembjudet. (Korr.) — — — VV utrikes Nyheter. Telegrafdepescher. Hamburg d. 17 Juli. Österr. Corr. af d. 16 d:s förs klarar halfofficielt, att man funnit det ändamålsenligt att meddela westmagterne Rysslands, fastän efullkomliga, swar. Österrike, i fullkomlig öfwerensstämmelse med Preussen, afwaktar nu weltmagternes widare åtgärder. D. 18 Juli. Moniteur meddelar följande depesch från Perpignan af d. 15:de: I Barcellona h afwa twå regementen före klarat fig för insurgenterne. Generalkaptenen och folket hafwa flus tat sig till dem. Fältropet år: Ned med ministeren och) drottning Christina! — Sulimamynningen har blifwit frigjord af flottorna. Hamburg d. 19 Juli. J St. Sebastian har nationalgar: det trätt under wapen och municipalitet har slutat fig till infurgen: terne. Fältropet år öfwerallt: Llefwe Drottningen och fonftitutios nen! Red med miniftrarne! Taragona, Serida och Gerondi hafwa förklarat fig för insurgenterne. De republikanska rörelserna under: tryckas. — 6000 man engelska truppar afgå tillika med franska trupparne till Sstersjön. — Bayonne d. 18 Juli. Burgos, Vittoria, Saragossa och Granada hafwa förklarat sig för upproret. General Zabala marscherar med garnisonerne från de baskiska provinserne mot Ma: vrid. J närheten af Valencia har en famp egt rum. Drottning Christina wäntas till Bayonne. Frankrike. Paris d. 15 Juli. Uppskjutandet af trupparnes inffepps ning till d. 20 d:3 har ingen politisk orsak, utan är endast en följd såse, miratitetets önskan emedan ffevven ide äro fullkomligt