fär uppbrutit, befinna sig till största delen på wägen till Schumla. Det synes således, hwilfet också måne antagas wara sannolikast, att fästningarne skola besättas af de allierade trupparne, och att de urkiska garnisonerne skola ställas omedelbart under Omer Paschas befäl och anwändas i öppet flag mot fienden. På detta sätt aflägs nas den oenighet, som man fruktat skusle uprstå emellan de sär. skilda öfwerfaltherrarne, och enhwar bar fin anwisade werksambet, utan att komma i beröring med andra, under det vå samma gäng de europeiska trupparne skonas och liksom garderne i Eurora fra: ras till den afgörande stunden. Wid Rodosto skall bildas en re: serv af 50,000 fransmän för ant betäcka Konstantinopel och under: stödja de särskildta armeckärerna, i händelse turkarne icke skulle kunna förswara sig emot ryssarne. Furst Paskewitsch bar från Giurgewo återwändt till Kalarasch, för an drifwa på bombardememet af Silistria. På denna punkt skulle ryska trupparne kocentrera sig. Garnisonen i Eilistria upp: gifwes till 17,000 man, hwilka äro provianterade för 4 månader. Grekiska upproret. Sednaste underrättelser från Patrazzo af d. 3 Maj bekräfta det djupa intrycket af insurgemernes nederlag wid Arta. Man wisste icke, bwart anföraren Grivas tagit wägen. O. 1 Maj Hade två fuslfarare, fom från Mezolongi anfammo till Patras fört flera hundrade bewäpnade tillbaka, hwilka förlorat Iu: sten att släss med turkarne. De beklagade fig öfver upprorådefer: nes despotism, oordningar bland trupparne, och framför allt öfver bristen på lifsmedel och ammunition. De påästodo att de saknat bröd under flera weckor. Franska briggen Mercure tåg ännu för ankar på redden wid Patras. — Ett bref från Athen af d. I Maj omtalar infurgentenz ternes förnyade nederlag. Deri yitras: Grefernes förffildia fårer blifva öfwerallt slagne och skingrade; de ströfwa omkring utan an: förare. Hela upproret är wål ide derigenom slutadt, 19 det är bär icke fråga om ett ordentligt frig, utan om guerillor, bwilkas bör dingar plötsligen wisa sig med dubbel kraft på ett ställe, sedan de plifwit slagne på ett annat, och derefter äter gå löst på fienden. Men för ögonblicket är insurrektionan alldeles slagen få wäl i Tbed: salien fom i Epirus. J Tyessalien hafwa insurgemerne efter nes derlaget wid Platonos samlat 4000 man od) börjat belägra Do: moko. Denna stad, i Hwilfen lägo 1500 mrfar ov albaneser, fun: de icke längre halla sig, fastän Zeitet Pascha d. 21 April hade ffyn: dat den till hjelp. Jnsurgenterne anprero bonom, och ban mäste i en vast förskansa sig. Men påföljande morgon inträffade Abdi Pascha från Phbanaro — fom förut bade slagit Griwas wid Meg: zowo — med 4000 man, omringade insurgenterne och slog dem helt och hället. Englaud. Ryska fartyg blifwa Ännu allijemt urrbringade; dock bar det lyckats twå med salt lastade fartyg, att oaftadt de engelska fryde sarne, inlöpa till Cyristiansand i Norrige, der skepparne nu träffa anstalter att sälja fartyg och Lutt. Med det snaraste lemnar en tredje flottilj England för att an: gripa Rossland äfwen i Hrrita Hafwet. Såsom befälhafware för denna eskader nämnes kapt. Ommannep; d. 11 d:s afgick han till Dunerne, dit äfwen de öfriga ffeppen äro beordrade. Frankrike. Moniteur af d. 14 des innehåller i fin ide-officiella del en del mer eller mindre wigtiga noter. Den första af dessa angår grefiffa upproret och består i ett uppärknande af alla de mwålgerninz gar, fom wisats mot grefiffa folket och fonung Ottos regering ifynz nerhet af Frankrike. Lifwad af cimäriska önffningar — fåluns da slutar noten — gifmande efter för fremmande inflytelfe, har regeringen gjort fig till redskap för en magt, med hwilken Frankris fe befinner fig i krig. Den har tillåtit band att bilda fig på dess område, hwilka anföras af grekiska officerare, och hwilka bragt os arhninga och plundring öfwer Epirus, Thessalien och Macedonien.