Om flottan berättas att krigstugten år dålig, och att ett myteri ut: brutit på Albion. Bukarest d. 31 Mars. Öfwer de blodiga striderna wid Tultz scha hafwa wi inga officiella underrättelser. Striden warade der städes fem dagar från d. 23 till d. 27. Sedan det d. 33 efter upp: offrandet af mer än 1500 man lyckats ryssarne att eröfra ett bat teri, hade de 2000 man starka turkarne dragit sig tillbaka i citas dellet, och uthärdade belägringen till d. 27, kl. 1 e. m. Under denna tid gjorde turkarne 7 utfall, och om det än icke lyckades dem att tillbakakasta fienden öfwer Donau, få hafwa de dock tillfogat hor nom kännbara förluster. Antalet af de wid dessa hårdnackade ftris der stupade ryssar uppgifwes i privata bref till öfver 3000. Öf wer sjelfwa fästningens öde äro underrättelserna mycket motsägande; under det några påstå, att den till 1500 man sammansmälta bes sättningen gifwit fig, wilja andra weta, att turkarne gifwit fäft ningen till pris åt lägorna och derifrån skingrat sig; andra åter påstå, att de sjelfwe sprängt fästningen i luften. Något frukftanswärdt måste emellertid hafwa föregått wid Tulifha, ty ryssarne iakttaga i afseende härpå samma tystnad som öfwer de kännbara förlusterna wid Oltenitza-Turtufai d. 13, 17 och 23. — Till i går hafwa turkarne tappert emotstått ryssarnes öfwermagt wid Sem nicea. Öfwer 800 swårt sårade äro derifrån hitförde. Enligt berättelser från Orsowa af d. 1 April hafwa turkiska trupparne d. 30 Mars åter med en betydlig styrka gjort försök att genombryta ryska cerneringslinjen, men efter en kort träffning för ryssarnes öfwermagt mäst draga fig tillbafa i fina förskansningar. Detaljer öfwer denna affår saknas. Osterrike. Wien d. 8 April. Uiti eljest wäl underrattade kretsar omtas lag, att VWiener-fonferenfen snart äter fall börja fin werksamhet. Meddelanden af dylikt innehåll hafwa i dag äfwen ingått från Berlin. — Uti ett bref från Berlin af d. 4 d:s förmåles följande: Prins Georg af Mecklenburg Har fom bekant är öfwerfört ett bref från kejsaren af Ryssland till wår konung. J detsamma säger fejs saren, att han delar konungens tillfredsställelse öfwer de af Turs kiet gifna försäkringar angående de åt de christne medgifna rättigs heter, men att han å sin sida endast kunde anse dem såsom trygs gade, om de blefwe genom en speciel traktat fastställda. Han för: blef wid de fordringar, hwilka han gjort för grekiska kyrkan, och endast dessa hade fört honom till striden. Men han hade aldrig haft något emot, att andra magter läto garantera fina trosförmandz ter genom dylika traktater. — D. 9 April. Genom Frankrikes och Englands nu inz trädda krigiska förhållande mot Ryssland har de begge förstnämnde magternes ställning i IBienersfonferenfen undergått en förändring, hwilken ånyo påkallade ett protofoll för att fonstatera öfverensftåme melfen emellan de fyra fabinetten. Undertecknandet af ett sådant protofoll har i dag egt rum. Grundsatsen af turkiska rikets inte gritet — hwartill hörer såsom hufwudsakligt willkor furftendömes nms utrymmande — har deruti ånyo blifwit erkänd, äfwensom de fyra magternes beslut, att detta mål fortfarande skall utgöra föres målet för deras gemensamma rådplägningar och öfwerensfommels ser. Derjemte hafwa de fyra magterne uttryckt sin öfwertygelse, att det ingår i samtlige deras intresse att söka förbättra Portens cristna undersåters lott. — D. 10 April. Hit ingångna bref från Prewesa af d. 31 Mars och från Janina af d. 3 Avril förmåla öfwerensstämmande, att kommunikationen emellan dessa begge städer år fri, i det infurs genterne blifwit tillbakadrifne. Husfein-Palbha har nu med bes tydliga stridskrafter marscherat till Metzowa, för att äfwen der de terftälla fommunifationen. Frankridke. Paris d. I April. Prins Napoleon har i dag på f. m. af