Je tll London. Derijfran gat oteswerttuggen LM te et Ape ove Wi behöfwa knappast anmärka, att offentligörandet häraf wäckt owanligt uppseende. Jnnan publiken blifwer i stånd ar bilda fig ett fullstäåndigt omdöme, hämta alla partier från handlingarne bes wis för riktigheten af deras åsigter och förutsägeljer em den vris entaliffa frågan. I ett argument mötas alla oberoende tidningar: Kejsaren har med djerfware drag och bjertare färgor målat på wäggen den turkiska katastrofen och den roll, som han derwid sjelf wille spela, än någon politisk lekman någonsin kunnat drömma om; han har afslöjat sina planer i samma ogenblick tan lyckönskade grefwe Aberdeen till hands inträde i minigteren, och likwäl fortfor brittiffa ministeren hela månader att bygga och pocka på MNybs lands officiella fredsförsäfringar, hwilka stodo i motsägelse mot de dem till en del åtföljande hemliga antydningar af kabinettet i Et. Petersburg och kejsarens krigsrusmmingar. — Det är i fynners : het Herald, fom angriper engelska ministären. Af de offentligs : gjorda handlingarne — heter det — fan man fe, adt dessa ide: äro fullständigt meddelade, att flera ställen Åro utelemnade, och att icke alla bref blifwit förelagde parlamentet, Utan att några äro undanhållne. Emedlertid äro handlingarne likaså wigtiga fom ine : imressanta. Wi meddela här följande berättelse af sir Seymour om ett sam:tal med kejsaren, fom egde rum den 14 Jan. 1853. Kejsaren började: Ni känner de planer och drömmar, som kejsarinnan Gas tharina hade; de hafwa gått i arf ända till oss; men fastän jag) ärfde ett ofamligt område, har jag ide på samma gång ärfi desja I vifioner, eller, om ni få will, dessa intensioner. Mitt land år: twärtom få stort, i hwarje afseende i en så lycklig belägenhet, alt: det skulle wara oförnuftigt af mig att fordra större omrade, mera magt. Jag är twärtom den förste som säger er, att wår största, måhända enda fara skulle uppstå af en ny utwidgning af detta res dan alltför stora rife. Wår närmaste granne är Turkiet, och i wår nuwarande ställning kunna wi icke önska något bättre; DEN tid är förbi, då wi hade något att frukta af turkarnes fanatism eller militäriska företag, och dock är detta land starkt nog eller har. hittills warit starkt nog att bewara sitt oberoende och försäkra fig: om en aktningsfull behandling. J Turkiet lefwa flera millioner criftna, öfwer hwilkas intresse jag har att wafa, en rättighet, fonv blijwit mig genom traktater tillförjäfrad. Ru är mannen, Turkisi et, mydet sjuf; han fan dö under wåra händer, och wi kunnan ide åter sätta lif i det, tom är dödt. Om Turtiet faller, fan det: ide mera resa fig. År det icke bättre att på förhand tänka härpå, än att låta det bero på den förwirring, den wisshet om ett eurdoa peifft frig, fom skulle inträda, derest katastrofen fommer innan ettdk, nytt system för framtiden år uppgjordt? På denna punkt önffan jag, att ni wille fästa er regerings uppmårfjambhet. — Seymour inwände, att der i Eng!and sannolikt skulle förefinnas stor olust att i förwäg disponera öfwer en gammal wåns och allierads qvar: låtenskap. — Regelu — fortfor kejsaren — fan i allmänher wara god; men wi mäste förstå hwarandra. Jag talar med er som en wån och gentleman. Då wi, England och jag, blifwa em fe om denna saf, få är allt annat en bisak. Det år mig likgili tigt, hwad andra tänka eller göra. Med all öppenhet säger jag er alliså rent ut, att derest England tänker på att taga fast sot UA Konstantinopel, jag då icke skall tillstädja det. Jag tillägger e ide dessa afsigter; men det år bättre utt wid fådana tilljällen ta la tydligt. Jag å min sida är likaså beredd att förbinda mig ar ie säåna mig fast der — wälförestående såsom egare, ty såson förwarare säger jag icke. Det kunde wäl hända, att förhållande dena föranleda mig att besätta Konstantinopel, derest icke någ ih, aftal wore träffat och allt wore öfwerlemnadt ät slumpen. Kes saren häntydde derefter på ett samtal, som han haft i London men. Hertigen af Wellington, och huru han då uttalat sin fruftan, a 3 han, om ingen öfwerenskommelse wore träffad, af händelserna ku 3 Jnii 55 ((5, mat hrittiska regerinaens afsigtet si — — Nn Å