swara westmagternes ultimatum. — Från Reval berrättas under d. 17 d:s, att alla lands wågar äro uppfylde med de från staden flyktande inwånarne. DO: roen och rörelsen år stor; befallning är gifwen att fyrarne ide mer ra skola tändas och att alla sjömärken skola förstöras. — D. 25 Mars. I Bremen har man emottagit en tele grafdepesch från Odessa af d. 17: att alla der liggande under lafis ning warande skepp erhållit befallning ait lossa. — I Kiel har man observerat 6 engelska ångfartyg. Frankrike. Paris d. 18 Mars. Den observationskår, fom skall uppitål lag wid Rhen, samlas wid Luneville. General Forey, som först war utsedd till befälhafware för den orientaliska referv-divfionen, säges nu wara bestämd till chef för kavalleriet wid denna nya ar: meefår, om hwars styrka man ide wet något med säkerhet; men att sluta af förberedelserna, skall den fåfert blifwa betydlig. — Dagens största nyhet är en flygskrift, fom utkommit under ti: tel: Revision af Europas karta. — Författaren nämner fig ide på titelbladet, men man wet mtrån pålitlig fålla att det ide är någon annan år sjelfwa kejsar Napoleon II. Början af vame phleten lyder få: Då hwarken de stora kabinettens moderation och tålamod, eller diplomaternes ansträngningar, eller handelns och näringarnes faror hafwa förmått att afwäpna en äregirighet, hwarz af hela Europa hotas, så måste det krig, fom år oundwilligt, också föras med eftertryck och på ett afgörande sätt. Derefter följer en framställning af Rysslands framsteg i Tyskland, hwilket det has sar och föraktar, och hwarpå det tynger med hela fin magt. Det år befant — säger brochyren — att ryssarne, då de tala om en jysk, hafwa det ordspråfet om honom: PWår Herre har behands lat den menniskan härdt nog genom att göra honom till en tyft. — Författaren fan ide föreställa fig att Tysklaud skulle wara i ständ att sluta ett förbund med Ryssland, och skildrar i starka uts tryck de wåldsamheter, som efter eröfringar af ryska regeringen bes gås. I det följande skildrar författaren med mycken bitterhet franz ska monarkiens och regeringens swaghet, då Polens delning med: gafs. ÅFrankrike år 1854 mäste godtgöra denna swaghet. Till lön för återförwisandet af den rysta äregirigheten inom def rätta ffranfor fordrar Frankrike och England ingenting för fig sjelfwe; deras hjelp är oegennyttig; men det är klart, att det icke är nog att nedskjuta de ryska skeppen och hamnarne. Framför allt kommer det an på att drifwa ryssarne tillbaka till Asien långt öfwer deras nuwarande gränfor. Dernäst undersöker författaren bwarz eft Ryssland fan säras. Folosfend hufwud — säger han — vär i Helsingfors, dess högra arm är Warschau, dess fötter i Ses bastopol. Finland, Polen och Krim äro säåledes de länder, hwilka man bör utrycka ur den twehöfdade örnens klor. Finland tillhör Swerige; Polen, hwars å:erupprättande skulle wara en wacker handling, derest den icke wore en omöjlighet, måste afstäs till Preussen, som bör hafwa Bug och Nicmen till grånsor. Galligien må Ssterrike behålla, och detta bör tillia hafwa Moldau och Besarabien. Slutligen måste Krim och hela östliga kusten af Swarta Hafwet tillfalla Turkiet. Genom förwerkligandet af dens na ombildning skulle wägen till Persien och Jndien blifwa spärrad för Czaren. Såsom wederlag för den tillwert, fom Österrike ers höll, bör det afstå Lombardiet och Piemont. Denna fördelning fys neg båst passande att ställa den genom Rysslands öfwermagt hos tade europeiska jemnwigten på en såker grund. Det bör icke mera ftå i någon enskilds magt att ostraffadt störa andras fäferhet. England. gondon d. 20 Mars. Den hemliga lorrespondens, hwilken You. de St. Petersb. åberopat till förswar för Nysslands polis tif, och fom engetffa fabinettet derföre nödsakats förelägga vrarlar dbensr af 16 handlinaar. Den börjas med ett ryskt mes