VIL VELKRISPRYJ 13985 i5:)) tralitetsförklaring. Frankridke. Uti det cirkulär, som utrikes ministern aftlåtit till de franska gesandterne i utlandet, heter det bland annat: — — Jag will inskränka mig till den erinran, att då franska eskadern i slutet ar Mars månad förl. är ankrade wid Salamis, skedde det, emedan ofantliga truppmassor från och med Januari samlades i Besaras bien; att då Frankrikes och Englands flottor närmade fig Dardaz nellerna, dit de först ankommo i slutet af Juni, så war det emes dan en rysk armee stod wid Prub, och emedan beslutet att övers skrida denna flod war taget och officielt meddeladt d. 31 Maj; att då wåra flottor sednare woro wid Konstantinopel, få war det ec medan kanondånet ljöd wid Donar; och slutligen, att då de fegs lade in i Swarta Hafwet, så war det emedan ryska skepp, i trots af löftet att blott defensift gå till wäga, hade lemnat Sebastopol för att förstöra turkiska skepp, hwilfa lågo för ankar i Sinopes hamn. Alla de steg, som wi i öfwerensstämmelse med England tagit i Orienten, gingo ut på freden, och wi wille blott lägga oss emellan de krigförande parterne. Ryssland deremot uppträdde dags Be ligen mera krigiskt. — — — Nyare underrättelser. England. 2 gondon d. 11 Mars. (Tel. dep.) Östersjöflottan har redan i dr dag lemnat Dänerne. Enligt amiralitetets order skall den nålts fommande tisdag inträffa i Kattegatt på höjden af Götheborg. — Sinnesstamningen i England för kriget emot Ryssland gifs wer fig allt mer och mer luft. Turkiet. Enligt underrättelser från Konstantinopel af d. 25 Febr. skolan de i Beikoswiken liggande flottor hafwa fått order att hålla sig: färdige att åter gå in i Swarta Hafwet, för att der måhända i påfoljande weckan börja operationerna. Osterrike. Wien d. 9 Mars. Här cirkulerande rykten, att Österrike skulle taga del i kriget emot Ryssland och med inmarschen af 80,000 man: i Donaufurstendömena börja detsamma, äro likaså ogrundade, fom: att ett kejserl. manifest skulle nästa tisdag kungöra denna ålgärd. Werkliga förhållandet är, att Ssterrike skiljt fin politik från Ry: lands iden orientaliska frågan och tryggadt sitt eget land mot hwarje frigsfara. Turkiet. Underrättelser från Bukarest af d. 24 Febr. förmäla, att ryd sarne wid Turna, Giurgewo, Oltenitza, Kalarasch och Galacz slagit läger och förskansvt sig, hwilfet tyckes antyda, att ryssarne wid Donau ämna förhålla sig defensivt. Lägret wid Galacz uppgifwes till 18,000, wid Giurgewo oc) Oltenizza till 12,000, wid Xalarasch och Turna till 10,0900 man. — ÄÅfwen i positionen wid Falafar synas ryssarne förhålla sig defensivt, och turkarne hafva ide heller gjort något angrepp. Hwarjehanda. 1 Thiers, fom hittills lefwat ytterft indraget i sitt wackra hus wid gatan St. Georges, börjar nu åter att deltaga i fällffapåk lifvet i Paris och har närmat fig flera af de nuvarande minin strarne, med hwilka han förut stått på förtrolig fot. Det tros ar han betraftar fusionen såsom en händelse, hwilfen undanröjdt hanna anthipathier mot bonapartismen. Wål underrättade personer på stårtill och med, att kejsarrifets historiograf snart skall emottaga e anställning af nuwarande regeringen. Kejsarens politik i den jä rientaliska frågan skall nemligen hafwa wunnit den gamle erms nisterns odelande bifall. — Mademoiselle Georges, den stora franska skådespelerskan, lel wer i mycket små omständigheter i Paris. Hela werlden har b — äv 2 .