Hwarjehanda. — Elektriska telegrafen, uppfunnen för 100 år sedan. Åran af elektriska telegrafens uppfinnande tillkommer en simpel Skotte, af hwars namn man dock blott känner de två begynnelfedofftäfroer na C. M. Uppfinnarens bref till konungen läses i Scotts Mar gazine, vol. XV, p. 78 oc är dateradt Renfrew d. 1 Febr. 1753. Det heter deri: Alla de, fom sysselsätta fig med elektriska försök, weta, att den elekiriska kraften, med tillhjelp af en fin tråd, fanle: dag genom ett stort rum, utan att förswagas genom afständet. Man spänner till den ändan mellan två gifna punkter få många trådar, fom motswara bokstäfwernas antal oc gå paralellt bredwid hwarandra, rå omfring 1 tums afständ; dessa trådar förenas på wissa mellanrum genom en fast fropp med glasspetsar, på det att de ej må beröra jorden eller någon annan ledande kropp och bättre fun: na bära fin egen tyngd; det elektriska batteriet mäste bilda en rät winkel med ändan af trådarna, hwilken ända får wara blott 1 tum från batteriet. 10 tum från deras ända måste trädarna uppbäras af en fast kropp med glasspetsar och den del af trådarna, som är mellan ben fasta kroppen, och maschinen skall wara tillräckligt slak, för att knnna äter komma i den ursprungliga ställningen, sedan de äro satta i förbindelse med batteriet. Nära wid den understödjande anbringas bofstäfwerna i alfabetet, skrifna på ett papper eller på hwad ämne som helst, som är nog lätt att kunna attraberas och lyftas upp af kulorna. När allt är uppstäldt sålunda och tiden, då samtalet fall försiggå, förut är bestämd, fan man tala med hwilken person fom helst, fom får wid andra ändan af trådarna, på följande fått: Man såtter elektricitetsmaschinen i rörelfe oh om man t. er. will skrifwa ordet fir, få tryckes med en liten glasstaf på tråden S, få att den sättes i beröring med batteriet. Samma upprepad med bokstäfwerna J7 och R. J samma ögonblick skola kulorna, på trädarna, som wid ena ändan blifwit elektriserade, wid den andra beröras i samma ordning af de olika bokstäfwerna. Man fan fort: fara hur länge fom belst; personen wid andra ändan uppskrifwer bofs stäfwerna, för att komma ihåg dem, sätter dem famman och fan fås lunda läsa depeschen. Då man få will, stannar maschinen på gif wet tecken och man nedskrifwer i sin tur hwad personen på andra sidan af linjen förmäler. Om detta sätt blir i längden ledsamt, så fon man i stället för kukor taga fmå klockor af olika storlek. Efter någon öfning lär man fig förftå klockspräket, utan att beböfwa slrif. wa något, o. s. rv — Detta bref uvvbäfwer alla andras anspräk vå urptäckten af telegrafen; ty Lesages plan dateras från 1774, Lemouds 1787, Reiser 1794, Salwa 1796 o. s. iv. — Curiosum. En Fysifer i Berlin höll för kort tid sedan, sinför ett talrikt auditorium, en föredrag öfwer Elektriciteten och bes ledsagade det med uppwisandet af en stor eleftricitetäsmafdhin. Denna aschin är få starkt laddad, fade ban, att en gunista skulle slä en an ihjäl eller bedöfwa en oxe; ban förklarade derefter för fina åhörare, huru man skulle bruka maschinen, men behandlade ej appas raten med behörig försigtigbet, bwadan en tillfälligt framlockad gni: frå plörsligen träffade honom oc) kastade bonom omkull. Åhörarna skyndade fram till hjelp, erinrande sig hans ord, fruktade de att den olycklige war död. Mot all förwäntan fom han dock fnart till fans. (Sud ske lof, ni lefwer ännu, wi woro redan rädda att — RNej, swarade Fyfifern, jag war blott bedöfiwad. Hans åbörrare tänkte på de ord, som han yttrat i början af sitt föredrag och logo. Stifts:-Nybheter. Kongl. Maj:t har under d 7 fl Jan i anlohuina ac flarfannin (CC ost.. fropren nerbänger från bwarje träd en fula. Nägot under ulorna