Hallvet. J öfwerhusets möte d. 14 d:s föreslog markis Clanricarde en adress till drottningen, hwari bon anmodades meddela ytterligare upplysningar om upphäfwandet af den diplomatiska förbindelsen mel: lan England och Ryssland. Af de förhandlingar, som egt rum an: ledning af detta förslag, meddelar en tel. dep. följande: Lord Clas rendon swarade, att Österrike gifwit tillfredsställande försäkringar och fatt 80,000 man i rörelse, för att skydda Turfiet på serviska fi dan. — Aberdeen framhärdar att ännu ide anfe friget omedelbart förestående. — Enligt uÄndep. förklarade Clarendon under debatternes gång, att England stod i begrepp att börja kriget; tidningen slutar af Aberdeens utlätanden, att premierministerns utträde ur for binettet är oundwikligt. Orientaliska angelägenheterna. Underrättelser från Konstantinopel af d. 3 d:s gifwa närmare upplysningar wid handen rörande den sednaste förändringen inom turkiska kabinettet. Som bekant är, så bar den hittills warande marinministern Riza Pascha efterträdt Mehemed Ali Pascha (Sul: tang swåger) säsom seraskir. Öswer betydelsen af denna tilldra: gelse äro i Konstantinopel twå wersioner i omlopp. Under det från ena sidan tillägges Riza Pascha en wiss tillgifwenbet för öfter: rififfa och ryska diplomatien, hwilket skulle funna öfwa ett starkt in: flytande på en fredlig stämning inom turfiffa fabinettet, försäkras ä andra sidan att Mehemed Alis fall mäsentligen befåstar Reschid Paschas ställning och undanrödjer det motständ, fom förre serasliren giort mot en fransk-engelst expeditionsforps deltagande i landtkriget. J allmänhet njuter Riza Pascha stor aktning. Han skall Ci likhet med Mehemed Ali) hafwa sitt fördelaftiga yttre att tacka för fin uppkomst; ännu fåfom en hederlig tobakshandlare wäckte han först nuwarande sultans moders uppmärksambet. J förbindelse med Såf: weti Musa Pascha störtade han 1841 den nuwarande finansministern Reschid Pascda; sedan war Han allrädande och faktisk styrande i Dts tomaniska riket tills han 1845 åter störtades af Reschid P. 1847 gick hans stjerna åter upp, ban blef handelsminister, sedan frigåmi: nister, derefter stäthällare i Brussa och sedermera i Salonichi, hwarefter han drog sia undan till sitt landtgods. Softarcvolutionen drog honom åter i dagen, då ban blef marinminister. Han fär ännu i mannaälderns fulla fraft, och stildras fåfom en energisk, sjelsständig farakter, och för seraskiersposten särdeles passande; äfwen är han, hwad som här är sällsynt, obesticklig, — ban är redan så rik, att det wore Omöjligt för hwarje enskitt att muta bonom. Den all: mänt erkända förbättringen af turkiska armcens bildnina är till stor del hang werk. — Afwen den nu utnämnde Kapudan Pascha (mar rinminister), Mehemed Kybryslii Pascha, skall ock wara en klok och bildad man. Han härstammar från Cypern (som bans till: namn Kybryslii antyder) och är en af dem, fom erhållit fin bild: ning i Paris. Han hade förft den beryktade mad. Millingen till gemål, hwilken flydde med honom till Jerusalem, der han war flit hällare; 1849—1850 war ban gesandt i London (under hwilfen tid hon Höll fig skadeslös på andra häll i Konstantinopel). 1852 war han seraskier för armeekorpsen i Arabistan och Journ. d. Deb, kunde ej finna ord nog att, säsom sädan, loforda hans sagesse parfaite, hang extrme circonspection. — Turfiska befolkningens stämning är fortfarande krigisk. Man will äfwen weta att anstalter vidta: gas att mottaga fronff:engetffa bjelptrupper. Från Krigsskådeplatsen. Ryssarna stå nu för byen Purkari, tätt inwid utanwerken af det turkiska förskansade lägret wid Kalafat. Förån gen. Schilders ankomst hade Gortschakow beslutat förlägga sitt högqwarter i Slatina; echilder bar nu förmått honom att än: dra denna plan och gifwit honom order från kejsaren att uppbjuda alla kraster att få fort fom möjligt jaga turfarne ur lilla Wallachiet. J båda lägren bereder man sig på ett afgörande anfall. — Wid Donau rädde stark köld, man befarade att floden skulle tillsrysa, en händelse, som ej inträffat på 18 är och fom nu skulle möjligen med: föra wigtiga följder för frigsoperationerna. — Turfarna bålla alt E tutar Ar Öttenitea besatt och träffa stora anstalter att