Turkiet. Utom den wigtiga underrättelsen, att de förenade flottorne d. 3 dis inseglat i Swarta Hafwet, innehålla tidningarne ingenting nytt af särdeles intresse, iy underrättelsen att Portens hvar, in nehållande antagandet af de fyra stormagternes förflag, inlupit till Wien, och att det der af FWiener-fonferenfen blifwit ansedt såsom till: fredsställande, samt att det med första skall afsändastill St Petersburg, fan ide hafwa någon öfwerwågande betydelse, då ett antagande af förslaget å Czarens sida efter all sannolikhet ide fan förwåntas, med undantag att Det häraf synes att Ssterrike och Preussen ide hafwa dragit fig tillbafa från bemedlingsförsöket, såsom det på (cd: nare tiden i allmänhet blifvit berättar, derföre att England och Frankrike företagit särskilda åtgärder. Från krigsskädeplatsen wid Donau inlöpa från åtskilliga håll berättelser om, att de förut omtalade ryska trupprörelserna nu för regå i större skala, hwaraf synes att ryssarne möjligen wilja gå anfallswis tillwäga, sedan de samlat en någorlunda tillräcklig styrka. ySstert. Corr. af d. 14 d:s berättar, att hela den förenade flottan d. 3 d:s afgått till Swarta Hafwet, sedan man förut af: sändt en notififation derom till Sebastopol. — Angående amvänz dandet af de särskildta krigsflottorne erfar man följande: Den franff-engelffa flottan, bestående af 43 skepp, skall dels taga ftas tion wid mynningen af Bosphoren, dels underhålla en kustfart i Swarta Hafwet. Turkiska frigsmarinen, fom ännu räknar oms tring 25 brukbara ske pp, skall dels underhålla förbindelsen emellan Konstantinopel och hamnarne i Swarta Hafwet, dels åtfölja de engelsk-franska skeppen. Den egyytiska eskadern, beftående af 15 skepp, förblifwer i Bosphoren. Ryska flottan koncentrerar sig i Sebastopol och en afdelning af flotan i Swarta Hafwet afgår likaledes till Sebastopol. Belgrad d. 10 Jan. D. 6 d:s angrep en 15,000 man stark turkisk diwision med 15 kanoner den förskansade positionen wid Cetate, nära wid Kalafat, och intog den med storm. Ryssarne förlorade 2500 man. En förstärkning af 18,000 rrssar, hwilka framrycte från Karcul, tvingades till återtåg och led en förlust af 250 man. — Denna underrättelse bekräftas af en depesch från Wien af d. 12 d:s; men denna uppgifwer ryssarnes förlust i dös da och fårade till öfwer 2000 man. Deremot förmåler en annan berättelse från Wien af Pe 13 d:s raka motsatsen eller att rysfar: ne wunnit en lysande seger wid Cetale och helt och hållet slagit turkarne på flykten, samt att dessa lidit en förlust af 3000 man, hwilka dels blifwit på platsen och dels tillfångatagits af ryssarne, som dessutom eröfrat twå fanor och 6 kanoner. Widare heter det, att träffningar äfwen egt rum d. 7 och 8, och att ryssarne frame trängt till 13 mil nåra Kalafat. Frankrike. Paris d. 13 Jan. Man will weta, att kejsaren af Ryssland redan börjat direkta fredsunderhandlingar med Sultanen. Äfwen är det rykte i omlopp, att lord Palmerston har erhållit uppdrag att bilda en ny ministr, sedan grefwe Aberdeen begärt afsked. — Alla ryssar äfwensom presterna i grekiska kapellet skola hafwa erhållit befallning att lemna Paris. Jill och med furftinz nan Liewen afreser till Bräsfel och derifrån till Ems. yJourn. de PEmpire låter hela franska armeen uppmarz schera i fina spalter, men man måste dock erkänna att det sker us tan all öfwerdrift och efter faftiffa uppgifter. Enligt dessa fan Frankrike genast skicka i fält 240,000 man infanteri, 32 till 35,000 man kavalleri, 28 till 30,000 man artilleri med 360 fanoner och 6000 man fpicialtruppar, eller inalles 300,000 man, hwarförutan likwål nödiga stamtruppar återstå för att inom fort tid formera en ny armee af samma styrka. Man talar åter vm ett lån på 2 till 300 mill., fom res geringen ämnar upptaga. I rån Malta skrifwes d. I d:3, att flera engelska handels