—K— — — — uÄtrikes Nyheter. Turkiet. Franska Monitören hade ännu d. 27 Dec. ide brutit fin ihär: diga tystnad med afseende på de orientaliska angelägenheternas ställning, liksom den ide Heller med ett enda ord omtalat ford Pal: merstons återinträde i ministeren, hwarom ryktet flera dagar gått i London och Paris, utan att man dock warit i stånd att uppgifwa orsaken dertill. Flottornes förestående insegling i Swarta Hafwet anses deremet från flera Håll såsom en ohvifwelakigt afgjord sak. Sålunda säger Globe af d. 24 Dec., att ehuru ännu ingen pofitiw underrättelse ingått huruwida händelsen egt rum, få har man dock allt skäl tro, att de nästa oficiella berättelserna från Sons stantinopel skola bringa fullständig bekräftelse vå saken. Pariferkorrespondenten i Morn. Chron. yttrar fig i famma riftning och will till och med fånna innehållet af de instruktioner, fom blifwit öfwersända de tvenne amiralerne. ZTimes af d. 24 upprepar i en längre artifel fin tidigare förfåfran, att amiral Dundas efter nederlaget wid Sinope före slog att låta flottorne löpa in, men att han federmera återtog sut förslag, då det mötte motstånd hos ger neral Baraguay dHilliers. Bladets sSParifer-forrefpondent will we ta, att franffa regeringen redan d. 22 Dec. om aftonen emottagit den officiella underrättelsen cm flettornes insegling; deremot ffrifwer Barifer-forrefpondenten i Morn. Chron. under d. 23, att marinministerns förste adjutant, fom år bestämd att bringa den franske amiralen och gesandten deras definitiwa instruktioner, först nu erhållit befallning att hålla sig färdig att afgå till Toulon, och efter sakernas wanliga gång fan det wål knappast antagas, att franske amiralen seglar in i Swarta Hafwet, förrän han ers hållit fina definitiwa instruktioner. Man lägger i öfrigt ide mer ra så stor wigt på inseglingen, emedan det tages för afgjort, att Czaren icke betraktar detta steg af de westliga magterne såsom en trigsförklaring. Den stora pluraliteten — säger en Pariferz forrespondent i 7B. H — wåntar att friget skall bryta ut till wåren, och de förnämsta handelshusen hafwa tagit fina finansz operationer i förwäntan af en slik möjlighet. J sinanskretsarne deremot talar man annorlunda. Här wäntar man, att inom nås gra dagar skola stora förändringar föregå, och man hoppas, att Monitören d. 1 Jan. skall bryta sin tystnad med ett yttrande, som skall frambringa ett betydligt stigande i statspappern. Frankrike. Paris d. 26 Dec. I fifta numret af La Presfe läses föl: jande: Man försäkrade i går i de salonger, fom gerna wilja fal: las de bäst underrättade, att i dag skulle utkomma ett extrablad af Monitören, som skulle förkunna engelska och franska eskadrarnes ins segling i Swarta Hafwet, och det i sådana uttryck, att den fans nolika, ja nästan säkra följden deraf skulle blifwa hr de Kisseleffs (ryske gesandtens) afresa från Paris. Men Monitören har icke utkommit, och detta är redan en indirekt dementi mot ryktet om den artikel, som skulle wara ett slags krigsförklaring. Wi tro mindre än någonsin på ett allmänt frig, och wi tro få mycket mindre der på, fom Frankrike och Storbrittannien ändtligen hafwa intagit en hållning, fom är passande för twenne magter af deras rang. — Det är fullkomligt sannt, att Frankrike uppfordrat Storbrittannien att förklara sig angående det beslut, som nödwändigheten fordrade att fatta efter affären wid Sinope; det är fullkomligt sannt, att Frankrike förklarat England, att derest den brittiska eskadern icke ör gonblickligen fick order att i förening med den franska insegla i Swarta Hafwet, så Mulle den franska eskadern ensam insegla för att skydda Turkiet mot Ryssland; det är widare fullkomligt sannt, att kabinettet Aberdeen hållit god min i dåligt spel och utan dröjsmål eller betänkande ännu samma dag beswarat Frankrikes kategoriska förklaring med det uttryckligaste godkännande. Följaftlire Ro EEFzit order att lemna fin ankarplats