Den I Wien beslutade totlettto:motes YI 5 2mm gått till Konstantinopel; Reschid Pascha har upptagit den med fredliga försäkringar tl stormagternes gesandter. Den 20 Dec. skulle en stor rådsförsamling ega rum och Wiener-noten diskuteras; divanen skall wara fredligt stämd. — EnligtMorn. Chron. skola de jyra magterne hafwa öfwerenskommit em följande puntter: 1) att Portens territoriala integritet och oafhängighet uppråtthålles; 2) att koncessionerne i Olmätz och den modificerade MWiener-noten utgöra basis för underhandlingarne om en ny fredstraktat; 3) att alla äldre turfifft-ryffa traftater återupprättas, och 4) att Donaus furstendömena utrymmas, när freden är afslutad. J London gick d. 23 Dec. det ryfte att ryske gesandten stod i begrepp att lemna London, hwarföre Consols föllo betydligt. J motsats härtill förmäler en depesch från Wien, att berättelser Dit ingått från Petersburg, enligt hwilka en fredlig lösning kunde förs wäntas. En annan dcpesch berättar, att ett uppror d. 29 Nov. skall hafwa utbrutit bland Muhametanerne på Krim till förmån för Turkarne; men denna underrättelse fordrar naturligtwis bes kräftelse. En telegrafdepesch från Wien i Fimes of d. 24 Dec. förs mäler, att persiske gesandten i Konstantinopel afbrutit all förbindelje med Porten och afrest till Bagdad. J Persiens krigsförklaring mot Turkict fer Times ett bewis på de omfattande planer, fom hafwa (edt den ryska politifen i dess angrepp på Turkiet, isynnerhet tom en förstöring af det goda förhållandet emellan England och Rers sien genom småaktiga chikaner å det persiska hofwets sida mot brit: tiffe gesandten omedelbart föregått nämnde krigsförklaring. Ryp: land måste utan twifwel en längre tid hafwa arbetat på att ins weckla Persien i krig mot Turkiet; man wet äfwen, säger Timeå, att ryska fabinettet skall hafwa gifwit Persicn löfte om att efterz skänka det den ännu resterande skulden och an förskaffa Persien en del af det område åter, fom Turkarne hafwa fråntagit detsamma. Fimes medgifwer, att ingenstädes i werlden komma det brittiska och ryska rifets intressen mera i kollision än just i Persien, och erinrar om de konferenser, fom År 1839 egde rum emellan ford Palmerston och persiske gesandten Husscin Åhan, och hwari den förstnämnde förklarade, att England ansåg Persien säsom ett bålwerk för def ostindiska besittningar mot angrepp från Rysslands sida, och att det derföre önskade uppråtthalla Persiens oafhångighet. Ty wårr, tillägger Times, har skerfien på sednare tiden städse blifz wit mer och mer kall mot England och det ryska inflytandet har wunnit mer och mer framgång. Men i hwarje fall år det ett mas chiavellistiskt mästerstycke af Ryssland att hafwa yppwäckt split mete (an de hvå muhamedanska magterne wid en tidpunft då det låg i deras intresse att sluta fig ännu närmare intill hwarandra mot den gemensamme fienden; ty England fan ide undersrödja en af dessa magter utan att förjvaga Den andre och derigenom wisa den ryska äregirigheten en wäntjenst. J en skrifwelse från Jspahan af d. 30 Nov. heter Pet, att schacken af Teheran har marscherat bort med 30,000 man favalleri, det är för att understödja Rypssland eller Turkiet, men landet wäntar med spänd uppmärfsamhet på följderna. Om Persien i detta ögonz blick ingår förbund med Ryssland, fan man wänta en revolution af soldyrfarne och ett ofelbart derpå följande religionskrig. Ten olyckliga affären wid Sinope skildras, genom de tillförs litliga underrättelfer, hwilka de d. I Dec. återkomna twenne ångs fartygen af engetffefranffa flottan medfört, såsom betydligare än man från början trott. Turkiska eskadern är förstöld ända till sista farfost. Samtliga It fartygen gingo upp i lågor och flögo Ilufz A. tom fann sin död i wågorna, då 1000 fanoner och 3000 fameler med amunition; man wet ite, om i ten genom explosion. Det 12te skeppet Taif flydde wid drabbat ningens början och fom till K onstantinopel. Ultaf den af 3000 man beftående skeppsbesättningen hafwa 3500 förlorat ltfwet, deriblands