lägenhet wid Breda wågen. Ördbpald 4d 7 mgnnjas. en längre tid befann fig konkurstillständ och i går wid hämmingss påföljd war kallad till härwarande rådhusrätt, der anfpråf på hans häftning fåfom oredlig gäldenär skulle förekommit, uteblef från råts ten och fanns strarxt på eftermiddagen såsom lik i berörde hann. Då den döda kroppen uppdrogs ur wattnet, safnades derå den rod, fom den aflidne burit. Spår till yttre wåld röjdes få till wida, att å tinningen på liket sågs ett, eller, enligt en annan uppgift, twenne större får; wid en plankhög ett stycke från wattnet fanns äfwen en större blodmassa. På samma ställe hafwa i dag på morgonen funnits 3:ne blodiga terzeroller. Annu år det dock swårt att fälla något bestämdt omdöme om beskaffenheten af den aflidnes dödssätt, utan får man afwakta den ledning, fom obduktionen af liket och en skeende polisundersöfning i detta hänseende funna ers bjuda. (G. H. T.) Riksdagen. Plenum d. 21 Dec. Hos Bondeståndet diskuterades hela aftonen med mycken wår: ma dr Sandbergs motion om en striwelse till Kongl. Maj:t, att bränwinsbränningen måtte inställas äfwen under April månad. Ola Månssou från Skåne, hwilken upptog motionen såsom sin egen, förswarade den med mycken talang ech wisade att man endast hade att wälja mellan nyå ting: understödja motionen, eller låta mas: fan af befolkningen swälta. Han biträddes af förre talmannen Nils Persson, Johannes Rilsson från Skåne, Petter Jönsson fr. Jönköpings lån, hwilfa alla med särdeles wärma förordade frame gång åt motionen. — J motsatt syftning yttrade fig åter Lars Lardz son från Elfsborgs lån, Nils Andersson från Skåne ech Nyawist från Wermland, hwilka föfte ädagalägga behofwet för bönderna att få bränna äfwen under April månad. Slutligen remitterades motionen till Efonomi-utffottet. Plena d. 23 och 24 Dec. Ridd. och Adeln. De ififta plenum wäckta motioner vemit: terades till wederbörande utffott, och flera nya wäcktes, bland ans dra af grefwe af Ugglas om fomnumal-inrättningarnesg utwidgade omfång och werksamhet, mer förslag till reglemente för tocfenftåme ma, häradsnämnd och länsnämnd. Denna mofion föranledde en lång diskussion. — Frih. v. Resen, om ökadt anslag för muntfaliska akademien, från 3000 till 10,000 rdr. J Presteståndet framställde prof. Agardh uti ett skriftligt an: förande de lidanden swenska nationen utstätt och utstär af det förs dersliga bränwinet, hwars tillwerkning borde skiljas ifrån åferbrus fet, huru påkostande det än blefwe, hwarföre talaren wille åt Det samma hafwa beredt en skälig ersättning. — Prosten Holmberg tednade i ett med öfwertygelsens hela wärma hallet muntligt fö redrag bränwinets skadlighet, och hade fommit till den öfwertygel: jen, att hwad fom skulle göras bör göras snart. — Prosten Ber: tin wäckte 2:ne motioner, 1) om en jermwägsstamlinia föder om Ringsjön till Ystad; 2) om förhöjning med 200,000 rdr af fastar treditiv-fonden i Malmö. J Bondeftändet wäckte Björklanders motion om upphäfwande af bördsrätten allmänt motständ. — En motion af densamme om fenventifelplakatets upphäfwande rönte aswen motstånd af många, ehuru åtskilliga medgåfwo att till en wiss mån wore ändring, men icke upphäfwande af detta plakat önskligt. Med vice talmannen Swartling, som ifrigt opponerade sig emot nämnde motion och lof: wade att alltid motarbeta sådana syften, samt ansåg det böra i varje land finnas en kung, ett folk och en tro, instämde nästan hela ståndet. uäutrikes Ryheter. Turkiet.