kanna af möjliga tillwerkningen, hwilken under åren 1855—56 (med hwilket förstnämnda år den nya författningen skulle träda i kraft) tillåtes tre månader om året, hwarefter och framgent tillmwerfnings: tiden blir två månader om året. — För skattens utgörande och beräkning föreslås: att för fabrikstillwerkning fordras mäskekar om minst 1000 kannors rymd och beräknas afgiften a 2 ff. banko pr kanna jästfärdig mäsk. Att för husbehofsbränning med panna utan mäskwärmare om 10 till 27 kannors rymd erlägges 5 rdr 32 sk. bko i månaden, och för pannor med mäskwärmare om högst 18 fan: nors rymd, 8 rdr 24 ff. bko i månaden, allt pr kanna; hwilka bes räkningar anses motswara ofwannämnde skattebelopp af refpektive 16 sk. och 12 sk. — Den redskap, som genom den nya författnin: gen blir obrukbar, skall lösas af staten efter ett wisst fastfrällt fop: parwärde med 10 proc. förhöjning. Genom alla dessa åtgärder hoppas man kunna nedbringa bråne winstillwerkningen till 12 millioner kannor om året. Skatten häräå skulle anwändas till förmån för jordbruket och boskapsskötseln, hwilka näringar böra befordras genom lättade kommunikationer, anläg: gande af rior för frambringandet af en begärligare wara; hoUländeriers anläggning, stuteriers upprättande m. m. Och enär bräns: winet wäsendtligen bidragit att alstra lättja och uselhet bland ars betsklassen, borde af skatten äfwen anwisas medel till anläggning af nya och utwidgning af förut warande arbetshus. Slutligen omförmäles, att hittills til regeringen infommit 298 petitioner i bränwinsfrågan, hwilka skulle till wederbörande utffott öfwerlemnas. Nidd. och Adeln. I dagens plenum wäckte hr Ribbing ånyo sin wid förra rifsdagen föredragna motion om inrättandet af ett ectefiaftif-follegium eller öfwerstyrelse för kyrkan och skolorna i ri fet, famt en fom mera specielt afsåg kontroll öfwer folkskolorna. Motionerna bordlades. Baron Creutz uppträdde och wäckte motion om antagandet af den norrska dissenterlagen af 1845. Derefter framställde adwokatfiskalen Printzensköld den begäran att åhörarne måtte, i anseende till en ömtälig fråga aflägsnas från läktaren, hwari åtskilliga andra ledamöter instämde. Den hemliga öfwerläggningen lärer dock, efter hwad man berättat of hafwa gått ut på att hr Mnuck af Noseuschöld måtte förklaras förlustig sin rätt till säte och stämma på riddarhuset, på grund deraf att han af afad. fonfiftorium i Lund blifvit förwist från uni wersitetet. Hr Rosensköld begärde motionen på bordet, men då ins gen instämde, passade hofpredikanten he Tham på och anmärkt te, att fom ingen instämt i begäran om bordläggningen, få borde frågan genaft afgöras. Detta föranledde kapten Mannerskamz till en ganska skarp replik mot den sistnämnde talaren, under förmenanz de att det ej wore rätt förwägra en angripen perfon tid att få förswara fig, hwarföre han tillftyrfte bordläggningen; och förenar de fig då deruti hr CEederschiöld jemte åtskilliga andra ledamöter. Frågan om utwoteringen beslöts derefter att sättas främst på för redragningslistan nästa plenum.