sorg, OM) sedan hela wagntasan i Ån om nr skall den säfert i fin mon bidraga iill en liflig trafik. Skada att denna wåganläggning ej utförts för ett tjugotal af är sedan; man hade då säkerligen nu öfwerallt haft dylika wägar, sy sådana exem: pel hafwa det goda med fia, att de owilkerligen efterföljag. Sland: punkten i bela den nya wägsträckningen är likwäl den nya, 24 fot breda bron öfwer Sege, of hwars konstrucrande major Beyer har stor beder. Wi hafwa haft tilljälle att under pägående arbete och innan den blef fullt färdig se bela brons konstruktion då den war uppställd i br Kockums gjuteri i Malmö, och ebururi ej wil: ja tilerfänna oss någon förmåga att berömma arbetet i alla dess detaljer, så tro wi dock att det swärligen öfwerträffas bwarken i t1o: liditet eller prydlighet och att det gerna kan ställas wid sidan af få dana arbeten i hwilket annat land som belst. Snåll-Posten medde lar följande mera detaljerade beskrifnina tenrom: På 200 stocken nedkranade furupälar af 12 alnars längd och 12 tums diameter, med deröfwer anbringade gallerwerk och plankgolf, samt en plan: wåpgg omkring pålningen, brila 2:ne landfästen af granit, 320 qvar dratalnar huggen yta och 25 fubikfsamnar stor regulier sten, uppförd i cemem; hwarje landfäste 124 fot högt, 30 for brett, 12 fots tjock lek och på ett mellanrum af 48 fot, bwilfa landfästen urrbära en brygga 27 fot bred, af smirda och walsade jernplätar, på nio Ayc: fen riglar af 3 fors böjd på mitteln och 2 fot wid ändarne, bop nitade af dubbla walsade plåtar å tum tjocka. Jnberäfnadt det gjutna jernräcket innehåller denna brygga närmare 350 stepp. jern. — Kostnaden för denna bro delöper fia emigt avvrorimativ bderäf: ning mycket nära förslagssumman 16,666 rdr 32 sk. ga (L. W.) Utrikes Nyheter. Turkiet. Den af franska Monitören metdelade berättelsen om en före fallen strid emellan ryssar och turkar, pwarwid te förstinämnde skulle hafwa lidit en tämligen betydlig förlust, men till wedergällning frucfit sästningen Jsaktschi brand, wisar fig fordra betydliga berifiigans den, Det heta reducerar fig utan twifwel till, om ryska Denauflottiljen, fom före Portens frigsförtlaring ide kunde gå uvvåt fos den, feglat förbi Jsaktschi och af denna fästning blifvit belsad med några skott, hwilka flottisjen befwarade, och fom möjligen kan bafwa fött sästningen i brand. Sålunda förklaras saken ätminstone af Journ. des Deb. och sterr. Corresp., hwaremot Conftitutio: net oc) Panie försäfra på det bestämdaste, att ryssarne öppnat fiendtligbeterna genom att forcera öfwergången öfver Donau, Tid: ningarnes öfriga underrättelser äro efter omständigbeterna Åter af tämligen fredlig beskaffenbct. Det beter neml. i on telegrufdepesch från Paris of d. 30 Okt.: Monitören berättar, att enligt en depesch från franffa gefandten i Konstantinopel af d. 21 Okt. bar furst Gort: schakoffs swar på Omer Paschas uppmaning wäl blijwit ansedt fåfom afflående, men att Porten emedlertid, på gesandternes enträgna söreställningar, gifwit befallning att uppskjuta fiendtligbeterna till d. 1 Now. Denna befallning skulle emedlertid anses säsom icke utfärdad, i händelse fiendtligbeterna redan skulle wara började innan or: derna inträffade. — Härmed öfwerenoftämmer äfven följande tete grafdevesch från Wien of d. 29 Ott.: Det påstäs såsom fullfom. ligt säkert, att lord Siratsord de Redcliffe utwerkat en uppskof med fienotligheterna, dock icke någon egentlig wapenbwila. Han skall wara sysselsatt att utarbeta ett nytt bemedlingsförslag. — Uti en skrifwelse frän Wien af samma datum beter det likaledes, att det lyckats engelske och österriliske gesandterne i Konstantinopel att mins na en fullfomlig seger öfwer frigspartiet. Omer Pascha will tills widare icke sortsätta fina försök att wid Kalefat rycka int Wallachiet. fredliga sträfwanden, som göras J öfwerensstämmelse med de f . Ö a inove l. söfer äfwen Öfterr. Corr. i on lång artikel att