riga anfall frän indianernas sida höra till ordningen för dagen; fås lunda bahva te bland annat anfallit en by i närheten af Guayma och dödadt öfwer 100 personer. Flera blodiga fäftningar hafwa egt rum. Från minorna läta underrättelserna uppmuntrande. — Enligt officiella uppgifter begrofwos under de 19 weckor, fom feber-epidemi en warade, 10,960 menniffor, bland hwilka 8148 aflidit i gula febern. Nyaste underrättelser. Turkiet. Wien den 28 Okt. (Tel. dep.) Ryssland bar gjort inränd: ning emot flottornas inlöpande i Dardanellerne. England förklarar, att ändamålet dermed är att beskydda brittiska undersäter. Berlin d. 28 Okt. Berättelser från Wien förmäla, att ryske och turkiske gesandterne äro beredde att taga i öfwerwägande de förs flag, bwilfa österrikiska regeringen ämnar framställa. — En telegraf depesch från Konstantinopel af d. 17 Dit. förs mäler: Nanmif Pafda afgär säsom utomordentlig kommissarie till Paris och London, för att fontrahera ett län af 4 mill. p. st. Rus ningarne fortsättas med ifwer. Marseille d. 26 OÖft. (Tel. dep.) Flottorna i Befdifanvis fen hafwa den 17 lyftat ankar. Friedtand, fom efter fin revaras tion temnat Konstantinopels hamn, inwäntar dem wid Gallipoli, Snltanen bar mönstrat en får af 26,000 man, fom straxt derpå af: gättatill Asien för att förstärka armeen. Telegrafiska meddelanden frän Konstantinopel af d. 22 Okt. förmåla, att den rysf turfiska armeefärens ställning på tinjen emellan Giurgewo och Braila war oförändrad; deremot observerades på linjen emellan Giurgewo och Kalafat så wäl som på andra sidan floden ständiga trupprörelser. Jnwänarne på Wallachiska gränsen slyktade i stort antal till det inre af landet. Frankri ke. Paris d. 26 Okt. Flottan har ändtligen lemnat Cherbourg; den begifwer fig till Brest, der den skall inwänta öfverbefälhaf: waren amiral Bruat. — Ett i dessa dagar begänget mord på generalen grefwe Neuilly, kommendant i Chalons sur Marne, har wäckt stort uppfes ende, Det berättad, att hans adjutant, fapten Laporte, fom stått uti ett intimt förhållande till generalens fru, föröfwat mordet. Generalen, fom blifwit underättad, att hans fru befann fig i kaptenens hus, skyndade dit och begärde blifwa insläppt samt ho tade att i widrigt fall inslå dörrane, då frun utropade: det är han, det är han! Wi äro förlorade. Då generalen ftod i begrepp att fprånga dörren, öppnande kaptenen, hållande 2ne pistoler i handen. Han hotade att nedffjuta generalen, om han gjorde ett enda steg framät. En häftig ordwexling uppstod, hwarefter begge pi stolerne aflossades, och generalen träffad i bröftet af begge skotten, störtade nedför trapporna. Skotten ditlockade flera personer, wil: fa funno generalen döende med dessa ord: Den fege, den elåns dige, han har mördat mig! — Enligt en annan wersion, hade ges neralen utmanat kaptenen; då de skulle släss utan wittnen, få be gärde den sednare en skriftlig förklaring, att han handlat som en man af ära. Generalen råkade häröfwer i raseri, kallade fapte nen för en skurk och slog honom med sin käpp i ansigtet. Laporte, som hade de för duellen laddade pistolerna i handen, hämnade sig för denna förolämpning i det han på stället nedskjöt generalen. —— Handeldunderrvättelfer. Stockholms Kurs d. 28 Oftob. London UUirrdr 31 Fall rr 7 k Af AA.