Nyaste underrättelser. Turkiet. Morn. Chron. of d. 5 d:s meddelar följande telegraf.depesch från fin korrespondent i Wien daterad Konstantinopel d. 27 (7) Sevt.: Sultanen har, twärtemot de fyra magternes råd, une dertecknat krigsförklaringen. Deremot beter det i 7B. H., att Sultanen till d. 27 ännu ide hade sattat nägot definitivt beslut och att han fortfarande war böjd för fred. Widare förmäles i en te. legrafreresch från Paris af d. 7 d:s, att enligt underrättelser från Konstantinorel (datum upvgifwes icke) ämnar Porten, på gefandtere nes framställningar, att ide gripa til offensiven, utan blott afwärja Rysslands anfall. Dessa telegrafdepescher göra saken åter twifwelaktig, burunida Porten utsärdadt en förklaring i bebörig form eller icke, och buruwida denna förklaring kan betraktas säsom en frigsför. klaring. Enzelska tidningarne, fom alla för öfrigt godfänna Portens förhållande, betwifla likaledes att någon frigsförflaring blifwit utfärdad. Frankrike. Paris d. 5 Okt. J dag har ministerkonseljen i S:t Cloud bela dagen warit permanent och stätt i en oafbruten förbindelse med London medelst en elek:risk tråd. AA— ——— (Jnsändt.) Med anledning af den kompliment, åtskilliga af denna stads innewånare uti en i Poftz och Inrikes-Tidningar för d. 28 Sept. införd skrift, gjort koktryckaren Sturzenbecher för hans få kallade interpellation i Helsan d. 19 sistl. Juli, får insändaren, fom hwars fen will ingå i pröfning af de lärosatser, hwilka wid mötet pros mulgerats, eller godkänner Aftonbladets uttryck om en nåftan drucs fen folfmasfa m. m., endast mot sjelfwa formen för diskussionens afbrytande, korteligen anföra, att frågan om Tegners förment kränkta minne ej hade med konferensen att göra, att interpellationen bör betraktas såsom ett fridsbrott emot dem, hwilka med fullt förtroende ill landsmän, lemnat offentlighet åt fina förhandlingar och således bordt wara till sina personer fredade, eller åtminstone befriade från sädane opponenter, hwilka ide skilja fak från person, utan begagna fig af en owäns förhastade enffilta yttranden, för att offentli gen, under sken af att skydda aflidnas minnen, utöfwa enskild hämnd; att om den grannlagenhet, att aldrig hafwa klandrat aftningåwårz pa mån skall utgöra wilkoret för rättigheten att deltaga i offentliga Diskusfioner, det torde blifwa swärt för många, ja äfwen för hr 2. att få entre i salongen, samt slutligen att många redbara mång tillatigande, då mötet i Helsan sprängdes, ingalunda får anses in: nefatta ett godfännante af hwad fom der passerade, utan må fnar are uttrycka en förlåtlig owana wid sådana interpellationer, och n berömlig owilja för uppträden i allmänhet. Man har sjungit egersång och ändå ingen seger wunnit, ty både stridens och den kenbara segerns rätta halt äro ännu föremål för allmänhetens dom. Sat sapienti. — UEEE—