st TT YT IF ST Enligt en telegrafdepesch från Muslowitz har kejsaren af Ry: land d. 29 Sept. passerat denna stad, för att begifwa fig till Warschau. Underråttelfen om kejsarens omedelbara refa till Odes fa bekräftar fig således ide. England . London d. 28 Sept. — Enligt en hit ingången depesch från Portsmouth hade den under amiral Corrys befäl stårnde flottan i Cork (Irland) af amiralitetet erhållit befallning att afsegla till Medelhafwet. — Iimes pästår, att lord Palmerstons och lord Russells föregifna seger öfwer lord Aberdeen och lord Clarendon är en ren dikt, och härmed öfwerensstämmer äfwen ett tal, fom lord Palmer: ston hållit i Perth i Skotland. 2 — Frankrike Paris den 29 Sept. Constitutionel innehåller en mycket skarp artifel mot Ryssland, hwaruti detta blad förklarar, att lot: torne hafwa lupit in i Dardanellerna, ite för att beskydda de christne mot Muselmännens fanatism, utan för att upp: råtthälla Turkiets integritet: och den enropeiska jemuwigten. — 3 mötsats härtill heter Het uti en telegrafdepesch från Wien af den 29 Sept., att resaltatet af konferensen i Olmitz skall wa: ra gynsamt för fredens upprätthållande. — Kejsaren och hans hof ankom i förrgår till Boulogne och blef der med ftor enithusiasm emottagen. Då deras Maj:tr äfven önskade fe flottan, skedde afresan till Amiens först i går e. m. Det berättas, att insurgenterne marschera mot Peking. Kolland. Koleran har utbrutit i Amsterdam. Hwariehanda. — Kurrlisk agitation. Enligt franska tidningar hade ett af de plakaer, fom nyligen wöro uppslagne på murarne i SKonfanti nopel, följande lydelse: O, j Muselmän! Wi äro affomlingar af en berömd nation. Då wi woro utan bildning och civilisation, be: berrskade wi mänga stammar i ärbundraden. Nu äro wi civilise rade, säga frankerne; hwarför skulle wi då läta trampa oss under fötterna? Har England eller Frankrike etter Öserrike nägonsin bul: vit of, få att wi skulle kunna bysa tillit till deras biständ? Under grekernes sista uppror uppbrände de wära flotior. Nättrogne Eö: ner! wi woro ett segerrift slägte, innan wi ens wisste att England och Frankrike funnos till. Wi framträngde in i Europas bjerta och belägrade Beisch (Wien): hela södra Ryssland war en gäng wår prowins. Öwar är nu Georgien, Grekland, Algier? Wi bafwa sammansmålt säsom snö, men wi stridde, och wår bislorias frönika är obefläckad. Wåra anförare hafwa ännu en gång uppbudat oss till att förswara wåra rättigbeter, od) sasöm får föras wi till slagebänken pä fälten wid Schumla. Wi bafwa lemnat wärt bem och wär såd stär ännu på marken. Will Engländaren bälla of stadeslösa eller will Fransmannen beskydra oss? Nej! wi tro dem ie, de pdällå med wär arfftende. De hafwa redan före stridens början förrökt ess, bwad skola de då icke göra sedan den begynt? O, Mufewån! Enbwar af oss omgjorde sig med Osmans swärd och dricke kiudt ur ödets bägare! Framåt till ära i denna werlden eller till emig Iydfatigbet i ben kommande! Gud den alsmägtige wålsigne of! På bonom bygga wi wärt bovp: Blmen.: po Mamsell Nachel. En for förlust har drabbat Theatre ransvals i Paris. M:il Rachel bar af fejsar Napolcon erballit till: fänd att gera en fonstresa til S:t Petersburg, od) bon blifwer tro: igen borta ända till flutet af år 1854. Tbeatern mäste saleres af: I från att gifwa de fleste åf de klassista sorgespelen. —— Ä Handels-underrätteljer. 2. NM