Kejsarens af Ryssland swar på de af Porten föreslagna mos difikationer i bemedlingsförslaget är ännu obekant, men i Paris gick d. 8 d:s det rykte, att få wäl hr v. Kisseleff fom furstinnan Lieven öppet yitrat, att kejsaren ide wille gå in på de af Turkiet föreslagna modifikationcr. Englanud. Enligt sednaste underrättelser från London af den 7 d:s synes den af oppositionsbladen omtalade oenighet i engelska minifteren icke wara werklig. Både lord John Russell och lord Palmerston hafwa Åter lemnat London. — Tidningarne innehålla ingenting nytt angående den turkiska frågan, och från flera håll bekräftas den underrättelse, att kejsaren af Ryssland ide will inlåta fig på de turkiska modififationerne. 22——55—ä—2— Hwarjehanda. — Luftballou-Pojt. I Amerika är luftskepparen Wise på allwar sysscljatt att tillwägabringa en fuftballon-poft till Europa. Den tid är förbi, då man wågade le åt slika äfwentyrliga projek ter, utan att betänka, att den leende måhända inom ett par år sjelf skulle göra fig löjlig genom fin wantro. Derför wilja wi också höra, hwarpå denne herr Wise grundar sin plan. Han ämnar bygga en ballon, 125 fot i diameter, som blott behöfwer wara till hälften I fylld med gas, då den fall röra fig i ett wertikalt afstånd af 31 mil från jordytan. För att tillwägabringa en ballon af denna ftorlek erfordras 5000 (engelska) alnar siden a 2 dollars, 100 gallvz ner raffinerad linolja 200 dollars, nåt och tågwerk för 300 dollars, en räddningsbåt 1000 doll., watten och prowiant till 8 personer 100 doll., inst umenter 500 doll., omkring 550,000 kubikfot gas 2500 doll., ballast 100 doll., summa 20,700 doll. En sålunda utstyrd ballon skall efter beräkning komma att ega en bärfraft af 34,375 sktålp. Deraf beräknas 2500 Å på ballonen och tågwerket, 5000 I på räddningsbåten, 1280 på 8 passagerare, 300 på prowianten, 100 på instrumenterne, 2000 Å anwände såsom uppstigningskraft, inalles 9180 KB. Således återstå 25, 195 Å till ballasten och transporten af postsäcken. Dermed kunde man göra en resa till Lisabon, Madrid, Neapel och Konstantinopel. Så långt är allt sannolikt. — Men på hwad sätt ämnar hr Wise styra sin ballon? Derpå swarar han: Det ombeförjer naturen; ty det är bewisadt (af pros fessor Espy?), att der existerar en beständig luftström från wester till öster 33 mil öfwer Nordamerikas terrän, och denna är resultatet af två andra ständiga luftströmmar, af hwilka den ene fom mer från sydwest, den andra från nordwest, få att en luftskeppare, uti en motswarande höjd från jorden, helt lugnt kan gå mot nord oft, sydost eller rakt mot öster. Med tillhjelp af dessa luftftrömmar (hwilkas regelmessiga existens dock ännu är mer ån problematisk) ffulle man nu funna flyga öfver atlantiska Oceanen, och på 24 timmar, måähånda ännu hastigare, bringa ett kärleksbref från Newyork till Schwaben. — Men på hwad sätt går den flygande posten tillbaka, då luftströmmen ständigt rör sig på samma sätt? Hr Wise swarar, att det ide kommer an härpå wid de första före söken, och förutsatt äfwen, att den direkta återwägen skulle wara omöjlig, så gör man som Columbus, och går beständigt i östlig riktning öfwer Peking, Japan och Stilla Hafwet tillbaka till Broao Street i Newyork. Man fer, att denne man ide låter afskräcka fig af små hinder. Innan fort ämnar han först undersöka luftftrömmarne på Amerikas fasta land, och om dessa ständigt wisa sig gynsamma, wågar han en resa öfwer Oceanen. J Amerika år ingen brist på kapitalister, som wilja understödja honom, och — som sagt är, det skulle wara okloft att le åt en plan, fom mähända fan blifwa en sanning framdeles. ——— 7 — — — — — Ce Stifts-Nybheter. så ProfdaaarSedan Domsapitlets beslut d. 3 sill. Aug, hwarigenom de ans mälda sökanderne till lediga fMadgfomminiterg-henäflninas, äap-(. . .