gång höja den stad, der hans wagga stod och der nu hans graf bäddas — äro wi allt för swaga att skildra. Men ide alleuast inom det samhälle, han närmajt tillhörde, skall hans förluft djupt kännas. Provinsen skall i honom framgent sakna den man, swår att ersätta, som så mången gång wid de allmänna rådslagen om dess bästa talade wisdomens och den mognade infigtens ord och wid rådslagens utförande lånade dem biträdet afsitt personliga deltagan: de på det honom egna energiska sättet, der målet aldrig lemnades ur sigte; och Fosterlandet, hwars högre intressen han olltid satte främst, äfwen om det gällde någon får worden idse för den mins dre kommunala kretsen, har i John Swartz förlorat en af fina bästa söner. Att wara en wårdig tolk för den bittra känslan af en sådan förlust, för en saknad så djnp som den, hwilken detta dödsbud wäcker, är en uppgift, den wi måste lemna olöst. — Aftonbladet berömmer såsom ett fulländadt alster af in: hemsk mekanisk skicklighet ett tornur, förfärdigadt af Mekanikus Gernandt för staden Norrköpings räkning, och lyckönskar i famman: hang dermed Norrköpings innewånare att, få widt det beror af torn: uret, hädanefter ide funna, undgå att följa med fin tid. Det fin nes måhända en och annan, fom tyder att Yftondladgered. sjelf kunde för winnandet af det nämnda syftet wara i behof af ett få: fert gående ur och sålunda undgå att följa med misswisningarne af dagens politiska windflöjel. i (N. T.) — — ere utrikes Nyheter. Euourkiet. Från Wien förmåles, att man derstädes erhällit tidningar från Konstantinopel af d. 8 d:s, men att ingenting afgörande i ftridsz frågan ännu blifwit beslutadt. Så widt man fan fluta af rysfar: nes marsch och företag i Donaufurstendömena, synas de ide få snart ämna lemna desfa länder. Times meddelar ett referat af lod John Russells föredrag i engelska underhuset angående den orientaliska frågan, hwaraf ins hämtas, att kejsaren af Ryssland werkligen antagit stormagternes bemedlingsförslag. — Lord Russells förklaring, att de förenade flottorne icke skulle lemna Befchifawifen förrän Ryssland fullfomligt utrymt Donaufurstendömena har oroat börsen i Paris; men detta imryck förswagades senare dels i anledning af lord Russells yttrade förmodan att utrymningsordern redan blifwit afsända till furst Gortschakow, dels på grund af det i de diplomatiska kretsarne tämligen spridda ryktet, att ryssarne sednast d. 12 eller 15 Sept. åtet stulle hafwa gått tillbaka öfwer Pruth. Frankrike. Paris d. 16 Aug. Tidningarne äro nästan uteslutande uppe fyllde med skildringar af festligheterna sistl. gårdag. J alla de fejz serliga theatrarne, Theatre Francais, Opera Comique, Gymnase, Palais Royal, Ambegu o. s. w. gåfwos frispektakler, hwilka bes söktes af omkring 38,000 åskådare. Störst war trängseln i TheatreFrancais, der Phedra af Racine, hwaruti mamsell Rachel fpe lade titelrolen, och ÅDoktorn mot fin vwilja af Moliere, uppfördes. Omkring kl. 4 reste kejsaren och kejsarinnan i en öppen kalesch från Tuilerierne öfwer quaierne och Jenabron till Marsfältet, hwarifrån de öfwer elyseiska fälten, GConcorde-platfen och genom Tuileri-tråds gården. återwände till flottet. Under farten synas de hafwa rönt ett wänligare emottagande än dagen förut wid revuen. Glans: punkten af festen war illuminationen, som öfwerträffade de driftic gaste förwäntningar. J Tuileriernas trädgård anförde Auber en af 300 sångare och instrumentalister bestående orkester. Om aftonen böljade en ofantlig menniskomassa, fom anslås tid 7—800,000 personer, på gatorna; att det oaktadt ingen enda olyckshändelse af betydenhet förefallit är säfert högst märkeligt; polisen utwecklade i öfrigt en owanlig höflighet i def bemödanden för att upprätthålla ordningen. — Wid hofwet afslutades festen med en konsert, som warade till kl. half 11. ADADAD ———