Helssingaborg. — Angfående helsotillståndet och de åtgärder, fom för detfame mas bewarande blifwit widtagne i anledning af de här wid staden inträffade misstänkta fjufdomsås och dödsfall, har red. emottagit föl: jande meddelande: uden 25 Juli insjuknade flickan Elna Pehrsdotter från Owis: tofta (hwilken såsom brunnsgäst logerade hos timmermannen Jöns Pehrsson i dess ecgande enstaka hus i närheten af Helsan, och af def hustru Pernilla Pehrsdotter sköttes) i misstänkta folerafymptos mer, bestående uti häftig diarrhe och kräkning, (det uttömda war utan lukt och nära nog färglöst, lift riswatten), kramp i ertremiteterna och bukmusklerna, algidität, cyanose och pulslöshet, tillfpetsadt ansigte med djupt insjunkna ögon, hes röst (vox cholerica) och hämmad urinafsöndring; oaktadt anwändandet af passande medel warade detta tillstånd nära 2:ne dagar, innan reaktion inträffade, men efter litet sömn infann fig wärma och en god swettning, fwars efter hon på 5:te dagen ansågs wara konvalescent. Då fymptor merna woro af så misstänkt beskaffenhet, hade jag äfwen wisat pas tienten för en annan läkare. i Ofwannåmnde Jöns Pehrssons hustru Pernilla Pehrsdotter, 47 år gammal, skall i flera år hafwa lidit af asthmatiska tillfällen, klämsel och tryckning under bröstet m. m., men under de fifta 8 dar gar, då jag dagligen flera gånger fom i hufet, hade hon ide flagat öfwer något. Efter att hafwa lagt fig om aftonen fullkomligt frisk, insiiknade hon natten emellan d. 6:te och 7:de med enahanda symptomer, hwaraf flickan lidit, fom af henne blifwit skött, men i ännu högre grad, då nemligen cyanosen och krampen hos henne war mera utbilbad, huden iskall och så slapp, att en upplyftad fåll blef länge stående, naglarna blåswarta och fingrarna sammanskrumpna, rösten hes och knappt hörbar, urinafsöndringen afstannad. Om kring fl. 6 vå morgonen började reaktionen, pulsen blef känbar och wärmen med en börjande swettning återwände, men det oaktadt af: led hon omkring kl. 8 på morgonen, efter 8 timmars sjukdom. Jag hade dessförinnan tillkallat dr. Stenlula, hwilken med mig förkla rade sjukdomen för kolera. Den d:de företogs liföppning å Pernilla Pehrsdotter, hwarwid utröntes att hon wäl under lifstiden fan hafwa lidit af bröft-affektioner, då lungorna öfwerallt till bröftforgen och mellangolfwet (diaphragma) woro fastwurna, men ide af betydliga underlifstillfällen, då inga organiska fel i underlifwet förekommo, utan blott de af: fektioner, fom woro en följd af sista sjuldomen. Hwarföre fonflus ssi enligt samtliga läkares öfwerensstämmande mening blef föl jande: an På grund af föreftående protofoll och de fenomener, fom wid liföppningen sig företett, sammanstämma wi alla i det omdöme, att dessa fenomener äro sådana, som wanligen förefinnas hos dem som Dött i fullt ubisdad folera. Helsingborg d. 8 Aug. 1853. 3. F. A. Stenkula. J. F. Netzler. Jakob Appelgren. K. P. Abelin. ö Samtidigt med anmälandet af dessa misstänkta sjukdomsfall till Magistraten, blef buset spärradt och sedan öfwerfördes alla dess nwånare uti ett för tillfället af hr dr Stenkula godhetsfullt till farantän öfwerlåtet, långt utom staden beläget hus. Efter qwinnans begrafning, hwilken med all möjlig försigtighet försiggick tidigt om moraonen tisdaaen d 9 renades huset menn åfn: A—