märkes; att riksdagen blott skall samlas hwartannat år; att intet bestämmande om walbarhet och walrätt finnes i grundlagen, utan hänwises till en särskild wallag; att embetsmän måste hafwa oz nungens tillstånd att emottaga wal. Wissa anordningar om rätts wäfendet, om en ny ordning af komunalwäsendet o. s. w., hwilka man icke funnit tillhöra en grundlag, äro borttagne uti det förelag: da utfaftet, fom beftår af 61 paragrafer och tre interimöbeftämmelfer. — Sedan premier-miniftern derefter uppläst ett k. refeript, hwarigenom sessionen förklarades för afslutad, utbröt församlingen uti ett 9 gånger upprepadt hurra för konungen. Turkiet. Tidningarne från Frankrike af d. 17 och från England af d. 15 dis meddela mycket fredliga underrättelser. Det tros allmänt, att Österrike i förening med Frankrike och England förelagt Ryssland ett förslag, som skall blifwa antaget, naturligtwis går det ut på att Sultanen måste bewilja Rysslands fordringar och kommer till på köpet att betala kalaset, d. w. f., hwad ockupationen af furftens dömena kostat. ö En dags sednare underrättelser bekräfta ofwanstående om en fredlig lösning af de rysk-turkiska misshälligheterna. Således förs måler det halfofficiella österrikiska bladet Lloyd af d. 16 d:s, att det engelff-franffa bemedlingsförslaget blifvit gynfamt upptaget i St. Petersburg, och att ryska fabinettet antagit Österrikes härpå grundade bemedling, och tillägger i öfrigt, att detta faktum blott af höflighet mot den österrikiske internuntien i Konstantinopel, som redan öfwertagit bemedlingswerket, ännu icke blifwit bragt till all: mänhetens officiella kunskap. — Samma blad meddelar likaledes från Konstantinopel, att underrättelsen om Ryssarnes inmarsch i Donaufurstendömena först d. 7 des blef bekant, oh att den wäckte få stor förbittring hos inwånarne, att Reschid Pascha straxt måste aftråda, men påföljande dagen inträdde han dock åter kabinettet. Alla gesandterne skyndade derefter att göra bemedlingsförslag, af hwilka franska gesandtens antogs af Porten och med en kurir afsändes till St. Petersburg, hwarifrån man nu wäntar swar. Om ofwannämnde engelff-franffa bemedlingsförslag innehåller yAugsb. Allg. Jeit. följande meddelande från Paris: Enligt en skrifwelse från London egde en fonferens rum i Foreign Office d. 2 Juli, uti hwilken österrikiske, franske och preussiske gesandterne deltogo, och hwaruti man fom öfwerens om en gemensam nete till ryska kabinettet, för att beweka detsamma till ett medgifwande af sådan beskaffenhet, att Porten kunde gå in på Rysslands fordrinz gar utan skada för fin fuweränitet. Denna note blef samma dag åfsänd till St. Petersburg, då gefandterne hade fullmagter angåz ende denna sak. Detta war det första steg, fom de fyra magter, hwilka undertecknat traktaten af 1841, gemensamt tagit. Ehuru det nyaste ryska dolumentet så wäl i hänseende till dess form som dess innehäll lemnar föga utsigt till en fredlig lösning, trodde den engelska ministären fig dock böra afbida resultatet af det gemenfamsz ma steget, swaret på de fyra stormakternes note, innan den tillåt diskussion derom ske i parlamentet. — På detta gemenfamma fteg, tror flutligen forrefpondenten, beror nu endast och allenast hoppet om en fredlig lösning af twistigheternaEnligt Indep. belge talade man i Paris om flera Cemedz lings förslag, fom skulle föreläggas Czaren, af hwilka öfterris kiske gesandtens i Konstantinopel hade mesta utsigten att blifwa an: taget. En betänklig stötesten torde emedlertid bildas af den frågan, hwem som först skall draga sig tillbaka, antingen flottorna i Bes fbifa-wifen eller ryssarne i furstendömena. Nyaste underrättelser. De med gårdagsposten ingångna tidningar innehålla ingenting nytt af wigt; men kursnoteringarne från Paris häntyda på fred; 3 proc. fonderna noteras till 785 och 45 proc. till 1023 — Ryds sarne samla emedlertid starka truppassor wid Pruthfloden. Bestyrelsen för Kyrkokonferensen har begärt rum i detta blad för nedanstående referat: Den till d. 19 d:s utsatta kyrkokonferensen i Helsans brunnsz salong hölls å nämnde dag och war besökt af en ganska stor folf mängd från både när och fjerran, bland hwilka sednare en pastor Lumsden från Scottland; men antalet af prester war synbarligen mindre än föregående åren. Sedan hr kyrkoh. Bergman öppnat minoto J. JymJiefsrelsens wägnar och v. pastor Welinder förråts mm RA GR